Pendelblomfluga (Helophilus pendulus) är en blomfluga som tillhör släktet kärrblomflugor. Pendelblomflugan är en medelstor blomfluga med en längd på 10 till 14 millimeter. 
Den har fyra gulgrå strimmor på ryggskölden och gula parfläckar på bakkroppen på tergit 2 och 3 samt två mindre gråfärgade fläckar på tergit 4. Tergiternas bakkanter är gula. Framfötterna är svarta och de bakre skenbenen är gula till två tredjedelar.
VITTSJÖ, BJÄRNUM. Blåmesen (Cyanistes caeruleus) är en fågelart inom ordningen tättingar i familjen mesar.
Blåmesen är en liten mes med ett runt huvud som liksom sitter nedtryckt på kroppen så att den ger ett halslöst intryck. Den är mellan 10,5 och 12 cm lång, har ett vingspann på 18 till 20 cm och väger cirka 11 gram. Den är betydligt mindre än talgoxen.
Bålgetingen (Vespa crabro) är den största samhällsbyggande getingen i Europa. Den är en rovinsekt som föredrar att placera sitt bo i trädhålor i gammelskog. Drottningen är 25–35 millimeter lång, medan övriga bålgetingar är något mindre, arbetarna 18–24 millimeter och hanarna 21–28 millimeter. De har kloförsedda tarser och kraftiga käkar. Honorna och arbetarna har gadd.
Färgteckningen går i gula, rödbruna och mörkbruna toner. Den rödbruna färgen är mest framträdande på bakhuvud, mellankropp och bakkroppens främsta segment. Det finns flera färgformer som skiljer sig något åt i färgteckningen.
Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar.
Den utmärks av sin långa, spetsiga och något nedåtböjda näbb med det ljusa nakna hudpartiet vid näbbasen och sin metalliskt glänsande svarta fjäderdräkt. Råkan förekommer som häckfågel framförallt i ett bälte som sträcker sig från Irland och Skottland via Centraleuropa genom Centralasien och österut till Kina. Den delas upp i en västlig och en östlig underart.
Råkan är en kulturföljare och föredrar stora jordbruksslätter där den häckar i kolonier men förekommer också lokalt som häckfågel i städer, då framförallt i parker. Den födosöker på marken, på åkrar och utmed vägkanter och är som de flesta kråkfåglar en allätare. Den lever i livslånga monogama förhållanden och blir könsmogen vid två års ålder.
Aspglansbagge (Chrysomela populi)är en skalbaggsart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Aspglansbagge ingår i släktet Chrysomela. Arten är reproducerande i Sverige. Mycket vacker bagge och den tillhör familjen bladbaggar.
Bladbaggar (Chrysomelidae) är en familj i ordningen skalbaggar. Med fler än 50000 arter beskrivna är det den största skalbaggefamiljen. I Sverige förekommer 281 arter. Sitt namn har de fått av att såväl larver som skalbaggar i allmänhet lever av blad.