Gravand (Tadorna tadorna), L 55-65 cm VS 100-120 cm. Den häckar längs kuster och vid större sjöar och floder, vanligen i öppen terräng.

Gravanden provianterar på grunt vatten, strandängar samt på åkrar. Gravanden är en ”kortflyttare. Merparten av Europas gravänder samlas under slutet av sommaren i enorma flockar vid nordtyska Waddensee för att rugga vingpennorna kollektivt.
Gravanden bygger boet i en jordhåla eller under ett tätt buske eller i en byggnad.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Vitsippa, Anemone nemorrosa. Vitsippan är en av våra fagraste vårväxter. Den har en upprätt stjälk som blir cirka 10-20cm hög.

Vitsippan på bilden är fotograferad 2015-03-28

Ett stycke nedanför blomman sitter tre skaftade, örtbladslika, flikiga svepeblad. Först efter blomningen kommer ett enda egentligt örtblad. Det är långskaftat och flikat och utvecklas direkt från en vågrät jordstam. I stjälktoppen sitter en ensam stor, vit blomma. Kalkbladen- sex eller flera- får efter hand, rödtonad utsida. Vitsippans frukter är oljerika och begärliga för vårens myror, vilka har stor betydelse för växtens spridning. För människor och kreatur är örten giftig. Vitsippan blommar i maj.

Den svarta svanen är en Australisk art, L 115- 140 cm. En inplanterad självuppehållande population finns i Nederländerna och tillfälliga fynd görs då och då i ytterligare länder.

Den svarta svanen är en simmande fågel och utmärks av helt svart dräkt och röd näbb med ett vitt tvärband nära spetsen.

Härfågel, Upupa epops (L 25-29 cm (därav näbb 4- 5) VS 44- 48 cm)
Häckar i jordbruksbygd och öppna marker med dungar häckar och buskage, ses ofta i vin ock fruktodlingar. Sommargäst, mest slutet apr- sept. Övervintrar i Afrika.

Vistas mycket på marken och vill ha tillgång till kortgräsiga eller kala markytor där födan tas,mest mask och insekter. Vaksam men inte direkt skygg. Boet i hål i träd, holk,stenmur eller husgrund.

VITTSJÖ. Denna klassiska och vackra vårväxt har veka, håriga stjälkar som blir 10-20cm höga.

Bladen är välformat treflikiga och långa smala skaft. De är först ludna sedan kala. Ovansidan är mörkgrön och undersidan ofta violett. Bladen är vintergröna. I toppen av varje stjälk sitter en enda blomma. Den har i regel sex blå eller blåvioletta kalkblad- sällan vita eller röda. Ståndarknapparna är vita. Strax under blomman sitter ett treflikigt, foderlikt svepe.