Nu presenterar vi Nötväckan som på latin heter Sitta europaea. En fågel som även den finns i våra trakter. Den klättrar obehindrat upp och ned längs stammen, alltid med huvudet  före. Denna knubbiga och bredaxlade atlet är en tuffing på fågelbordet och jagar till och med iväg domherren med sin dolklika näbb.

Nötskrikan som på latin heter Garrulus glandarius har en längd på 34cm och ett vingspann på 54-58 cm.

Den bevakar allt som händer i skogen och flyger runt eventuella fridstörare. Ofta sker detta mestadels ljudlöst glidande eller så sitter den nervöst och svänger på kroppen och sprätter med stjärten. Hjälper inte detta kan den börja skräna oförskämt högljutt.

Den vilda svanen och ödemarkens fågel. Så var dess forna epitet men faktum är att sångsvanen har börjat häcka allt mer i kulturlandskapet.

Till skillnad från knölsvanen flyttar denna ljudligt trumpetande svan oftast i stora flockar, gärna i linje- eller plogformade band vilka ibland kan ses rasta på åker och äng långt från vatten. Sångsvanen lever på växter som den tar under vatten med hjälp av den långa halsen eller som den betar på land. Sångsvanen med sin gula näbb heter på latin Cygnus cygnus.

Denna praktfulla vattenört som heter menyanthes trifoliata på latin, har en centimetertjock, grön jordstam.

Stjälken är upprätt kraftig och bladlös. Den blir 20- 30 cm hög. Vid stjälkbasen sitter en rosett av grov- och långskaftande uppstigande blad. De är klöverlikt trefingrande och har stora, omvänt äggrunda småflikar. I stjälktoppen sitter en vackert pyramidformad kasse av stora blommor. De fem kronflikarna har rosafärgad utsida, vit tätt fransad insida samt bakåtböjda spetsar.

VITTSJÖ. Bokskogen i Ubbalt är en mycket vacker skog belägen mellan Vittsjö och Gundrastorp