Tulpansläktet eller tulpaner (Tulipa) är ett släkte som ingår i familjen liljeväxter.

De är lökväxter med breda blad. Blommorna sitter enstaka eller några få på samma stjälk. Som alla liljeväxter har de sextaliga blommor. Kalkbladen är sex stycken stora (tre yttre och tre inre) och sex ståndare samt en tretalig synkarp pistill.

Växtens namn härstammar från det persiska ordet för turban, dulband. Det finns omkring hundra olika vilda arter av tulpaner. Därutöver finns en stor mängd hybrider och sorter. I handeln delas tulpaner in dels efter hur blomman ser ut, dels efter blomningstid och dels finns andra särskilda grupper.

Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) är en art i familjen kinesträdsväxter.

Hästkastanj är ett träd som liknar ek i form och storlek, och blir nästan lika gammalt, men växer snabbare till full storlek. Dess blad är uppemot 25 cm långa och sammansatt fingrade med sågtandade kanter.

Trädet slår ut tidigt (i skånska parker ofta redan i mitten av april) och när knopparna öppnas, är de unga delarna täckta av ljusbruna hår. Löven tar sedan en vecka att växa till full storlek. Blomningen är mer värmeberoende, men vanligen blommar hästkastanjerna två-tre veckor efter det att bladen vuxit färdigt.

Om hösten syns ljusberoendet ofta tydligt genom att träd avlövas sist i närheten av ljuskällor som till exempel gatlyktor.

Rävar är ett trivialnamn som används om en mängd arter inom familjen hunddjur (Canidae).

Rävar är alltså ingen systematisk grupp utan omfattar likartade hunddjur som alla är förhållandevis kortbenta, har ett tillplattat ansikte, triangelformade upprättstående öron, en ganska spetsig nos och en yvig svans.

Rävar jagar på natten men är både natt- och dagdjur. Deras diet består av möss, kaniner, fiskar, grodor, bär och insekter.

Individerna lever ensamma förutom under parningstiden. Honorna föder mellan 5 och 7 valpar och diar dem under en månad i en håla i marken som kallas gryt eller lya. Valparna matas genom att föräldrarna kräks upp halvsmält mat. Efter fyra månader lämnar valparna sina föräldrar, och även honan och hanen skiljer sig.

Rysk blåstjärna (Scilla siberica) är en art i familjen Sparrisväxter. Den kan bli upp till två decimeter hög och blommar tidigt på våren med klarblå eller blåvioletta blommor med blå ståndarknapp.

Rysk blåstjärna kommer ursprungligen från södra Ryssland och Mellanöstern men odlas i många trädgårdar varifrån den har förvildats exempelvis till närliggande parker och vägkanter. Den kallas ofta för Scilla.

Den kan planteras i gräsmattan och genom att den lätt förökar sig så kan den vid blomningstid bilda en blå matta. Efter blomningen försvinner blomman. De trivs bäst i fuktig miljö i väldränerad jord och tål kyla bra. Rysk blåstjärna kan lätt förväxlas med tidig blåstjärna.

Magnoliasläktet (Magnolia) är ett växtsläkte som omfattar 210 arter. Arterna förekommer naturligt i Asien, Nord- och Sydamerika.

De nordliga arterna har en typisk arcto-tertiär utbredning. Många odlade sorter finns som trädgårdsväxter. De trivs bäst i soliga och vindskyddade lägen. Vissa arter föredrar alkalisk jord, andra sur.Arterna i magnoliasläktet är sinsemellan ganska olika varandra.

Det finns både lövfällande och städsegröna magnolior. De är träd eller buskar. Bladen är vanligen ovala och otandade. Blommorna är oftast stora och doftar. Blomfärgen är vit, rosa, lila eller gul. Knopparna är känsliga för frost.