Forsythiasläktet eller forsythior (Forsythia) är ett växtsläkte i familjen syrenväxter med 11 arter i sydöstra Europa och östra Asien. Flera arter odlas som trädgårdsväxter i Sverige, bland annat Forsythia intermedia till häckar.

Den är en korsning mellan F. suspensa och F. viridissima. Alla växtdelar anses svagt giftiga, men Giftinformationscentralen håller forsythia för "sannolikt ofarlig", och känner inte till några förgiftningsfall orsakade av någon forsythiaart. Forsythian innehåller exceptionellt höga halter av antioxidanten rutin (ca 1 %). Utöver det förekommer även höga halter av quercetin, antocyaniner, saponiner, fenolsyror, lignaner och fenolalkoholer. Vatten-alkoholextrakt av plantans blommor sänker glukoshalten i blodet, förbättrar diuresen samt har en lugnande, muskelavslappnande, antiinflammatorisk och allerginedsättande verkan.

Bok (Fagus sylvatica) är ett träd som tillhör familjen bokväxter och som beskrevs vetenskapligt 1753 av den svenska botanikern Carl von Linné.

Bok blir inte lika gammal som ek, men växer fortare och enstaka träd når en höjd av 45 meter, vilket i Skandinavien endast överträffas av vissa arter av poppel.

På solitära träd kan stammen ofta uppnå en betydande diameter. I skogsbestånd liknar den en hög, rak pelare med slät ljusgrå yta, kronan har en yvig förgrening och djupgrön färg. Ensamstående bokar slår ut tidigt, men en stor del av bladen blåser av långt innan den egentliga lövfällningen.

Vintergröna (Vinca minor) är en art i familjen oleanderväxter.

Vintergrönan är en städsegrön, krypande och rotslående buske. Blommande grenar kan bli 20 cm höga. Bladen är motsatta, enkla och helbräddade. De är kala, mörkt gröna och blanka, äggrunda till elliptiska och läderartade med tydliga nerver.

Blommorna sitter ensamma i bladvecken på 1–1,5 cm långa skaft, de är blåvioletta, sällan vita eller rödaktiga. Blomningstid i maj–juni, med enstaka blommor över hela säsongen. Foderflikarna är smalt elliptiska, 3–5 mm långa. Kronan är trattlik med ett utbrett, femflikigt bräm, 2,5–3 cm i diameter. Frukten består av två baljkapslar. Dessa innehåller dock bara ett fåtal frön. Arten sätter sällan frukt, utan förökar sig vegetativt.

Ringduva (Columba palumbus) är den största och mest utspridda duvarten i Europa. Ringduvan förekommer i de flesta typer av skog och har på senare år förflyttat sig till mänsklig bebyggelse, såsom parker och trädgårdar.

Ringduvan är den största av de europeiska duvarterna med en kroppslängd uppemot 45 centimeter. Vingspannet varierar mellan cirka 65 och 80 cm och fågelns vikt uppskattas till mellan 400 och 550 gram. Den har proportionellt sett längre stjärt och mindre huvud än övriga arter inom familjen Columbidae och är även mer långsträckt och mer rundbröstad.

Ringduvan är en social fågel och ses ofta i större flockar när den inte häckar. Ringduvor bildar par för livet och paren ses oftast tillsammans utom under ruvningen.

Ölandstok, eller bara Tok, (Dasiphora fruticosa) är en art i familjen rosväxter och förekommer naturligt på Öland.

Token är en flerårig buske som i Sverige ofta odlas som trädgårdsväxt, ibland som Häck.

Token blir upp till 1 meter hög, har blekt gula blommor och blommar rikligt i stort sett hela sommaren. Blommorna påminner om smörblommor, är ganska platta, har fem kronblad och blir 2–2,5 cm i diameter. Bladen fälls på vintern. De är sammansatta av vanligtvis fem, men ibland tre eller sju delblad.

Det är inte känt varifrån namnet tok kommer, men Carl von Linné nämner det som ett lokalt använt namn på växten i sin bok Carl Linnaei öländska och gotländska resa år 1741.