Renfana är en växt som hittas vilt i den svenska naturen och som även kan tillföra ett vackert tillskott till trädgården.

Renfana är en flerårig växt som kan bli upp till 1,5 meter hög. De gula, knappliknande blommorna bildar täta, platta toppar i växtens högsta topp. Blommorna blommar från juli till oktober. Finns vilt i Sverige, och klarar därmed klimatet väldigt väl.

Bladen påminner mycket om bladen hos röllika. Förr i tiden hade renfana kulinarisk användning, där den ingick i mat och även användes i medicinska sammanhang. Numera är det en prydnadsväxt som också hittas vilt i Europa men även Nordamerika.

Kricka är en fågel som tillhör gruppen simänder inom underfamiljen änder. Den kan bilda stora flockar utanför häckningssäsongen. Under häckningen förekommer den främst i skyddade våtmarker och lever främst av frön och vattenlevande insekter.

Arten beskrevs första gången taxonomiskt 1758 av Carl von Linné i tionde upplagan av hans Systema naturae, där den beskrevs under sitt nuvarande vetenskapliga namn.

Krickan är en liten and med en längd på 34 - 38 cm och ett vingspann på 53 - 59 cm och detta gör den till den minsta simanden i Sverige.

Påfågelöga (Inachis io) är en fjärilsart; den enda i släktet Inachis.

Påfågelögat har ett vingspann på 55–65 mm och dessa kännetecknas av tydliga blå ögonfläckar mot en rödbrun bakgrundsfärg. Äggen som är gröna och ovala läggs huvudsak på nässelblad och kläcks på cirka en vecka. Larven är vitprickigt svart, och växer under en knapp månad innan den förpuppas. Påfågelögat ligger i en gulgrön till brun puppa i cirka två veckor.

Citronfjäril förekommer på alla platser där värdväxten brakved Frangula alnus växer solexponerat.

Brakved trivs på fuktig mark i alla skogsmiljöer, dock växer den ymnigast i kärr, på fuktiga hedar, längs rinnande vattendrag och vid sjöstränder. I det öppna odlingslandskapet, speciellt på torrare kalkmark, lever fjärilen även på den närstående växten getapel Rhamnus cathartica.

Äggen läggs utspridda ett och ett vid knoppar av brakved eller getapel. Äggutvecklingen tar en vecka. Larven tillväxer och förpuppar sig ofta på en och samma kvist, vilket tar cirka en månad. Puppstadiet varar knappt två veckor. Fjärilen kläcker i juli-augusti, men ingen parning sker förrän efter övervintringen i april-maj.

Framvingarna har svarta spetsar, bakvingarna har en svart fläck i framkanten. Honan har dessutom på framvingarna två runda svarta fläckar och ett svart streck vid bakkanten. Vingbredden är 55 till 65 millimeter.

Larven- kålmasken - är blåaktigt grön med en gulaktig linje längs ryggen och en ytterligare längs vardera sidan. Hela kroppen är täckt med glesa korta hår och tätt beströdd med större och mindre svarta prickar. Den fullvuxna larvens längd uppgår till 35 millimeter.

Puppan är kantig och till färgen grönaktig med svarta prickar. Kålfjärilen har 2 till 3 generationer per år. Ur de övervintrade pupporna framkommer på våren, vanligen i maj månad, fjärilar, som lägger ägg på vilda korsblommiga väter (familjen Brassicacae).