VERUM. Jag tog ledigt från studierna i Lund våren 1968 för vara med att göra ommålningen av mitt föräldrahem i Verum.

Under samma tid pågick ockupationen av Kårhuset på Holländargatan i Stockholm mellan den 24 och 27 maj 1968, en protest mot regeringens studiereformsförslag UKAS som innebar en mer reglerad studiegång.

Den tidens utbildningsminister Olof Palme tvingades uppträda för att förklara regeringens förslag.

VERUM. Vid läsning av gamla texter i Kungliga bibliotekets hemsida med digitiserade tidningar gäller det att vara kritiskt granskande. Under oktober månad 1896 blev en 80-årig skånska målare i Finland porträtterad och omtalad av två tidningar som född i Verum. Tidningen Öresundsposten skrev den 27 oktober: Johan Knutson har av Nya Pressen porträtterats under namnet ”Finlands äldste målare”, ett epitet som tyder på att han är fullständigt naturaliserad. Knutsson är dock ej finne utan svensk till börden. Han är född i Verum i Skåne (Västra Göinge) 1816 och öfverflyttade redan 1840 till Finland.

Artisten Johan Knutson 1816–1899

Den 28 oktober införde även Göteborgs Handels- och Sjöfarts tidning den felaktiga uppgiften om födelseort, vilket troligen kom sig av att då vanliga stavningen av Verum som Werum ibland kunde tolkas som Allerum..

Hade redaktörerna av dessa två tidningar bemödat sig om att också läsa Dagens Nyheters artikel den 26 oktober 1896 om konstnären hade de kunnat meddela den korrekta födelseorten, som var Allerum i nordvästra Skåne. Notisen efter hans dödsfall i september 1899, som infördes i Helsingborgs Dagblad nämner hans födelseort som Kulla-Gunnarstorp, vilket är namnet på den stora godsegendomen som ligger i Allerums socken. Fadern Knut Nilsson var dräng på Christinelunds herrgård i socknen.

VERUM. Under 1960-talet var det de tre efternamnen Hedlund, Hagberg och Holmberg som ofta dansade runt i den partipolitiska diskussionen i dagspressen och andra massmedier.

Min morbror Gösta Jönsson, lantbrukare och skogsägare, kom någon gång på 1960-talet till min far, som var hans svåger, och berättade att han i sitt dåvarande sågverk i Ekeröd hade tre välkända partiledare anställda som medhjälpare och arbetare.

Gösta Jönsson (1925–2010)

En politiker som bar ett av dessa efternamn var Hilding Hagberg (1899–1993). Han var partiordförande i Sveriges kommunistiska parti (nuvarande Vänsterpartiet) 1951–1964. En annan var Gunnar Hedlund (1900–1989). Han var partiledare för Bondeförbundet/Centerpartiet 1949 – 1971. Den tredje och den yngste av dem var Yngve Holmberg (1925–2011). Holmberg var partiordförande för Högerpartiet/Moderaterna 1965–1970 och var därefter landshövding i Hallands län 1972–1977.

Saken var den - som vi som är födda i Verum - känner till att dessa tre efternamn också är väl representerade i socknen.

VERUM. Med anledning av den uppmärksamhet Mikael Wiehe har fått efter sitt sommarprat i år tar jag mig anledning till att på denna portal uppmärksamma Mikaels barndomskamrat Jaques Werup. Hans namn kan antyda viss anknytning till en socken i Göinge med namnet Verum, men ingen sådan koppling har kunnat dokumenteras.

Jaques Werup (1945–2016) på foto i Aftonbladet 2008 av Ulla Montan

Werups korta presentation i Alex författarlexikon har denna lydelse: Svensk författare, poet, estradör och musiker, född i Malmö. Fadern Carl Tore Werup var matthandlaren och direktör, han ville att sonen skulle bli jurist. Modern Douda hette Nessim som ogift. Jacques Werup var barndomskamrat med Mikael Wiehe och Göran Skytte och var i likhet med dem jazzmusiker i unga år. Han studerade litteraturhistoria i Lund där han tog en fil. mag. 1971.

VERUM. På Emmaboda Bryggeri i Småland har man tillverkat öl med ett mycket spektakulärt namn. Det är en hyllning till den bayerske bryggaren Carl Fredrik Uebel som på 1860-talet startade ett bryggeri på gården Korrö. Han lät även anlägga en krog i den största av de tre källare som finns ingrävda i en backe vid gården. Korröölet hade inte bästa rykte men åtgången var ändå god, eftersom landsvägen gick genom Korrö och många stannade till här och tog sig en öl eller två. Enligt Uebel tillverkades "herrbir, frubir och lushundsbir" i bryggeriet. Efter Uebels död fortsatte sonen verksamheten fram till 1890, då bryggeriet flyttades till Tingsryd.

Öletikett från Emmaboda Bryggeri

Från min uppväxt i Verum minns jag att ”lusahunnabir” var det vedernamn som gubbarna gav den usla Klass 1-pilsner de köpte i byns lanthandel. De tyckte ju inte att detta svaga öl gav tillräcklig berusning och ansåg att det passade bättre för en ovärdig person d.v.s. en lushund.

”Lusahunn” tillverkad i Verum omkring 1930

Men hemma i min barndomstrakt i Verums socken hade ”Lusahunn” också en helt annan innebörd. I en folklivsuppteckning som gjordes på 1930-talet berättade snickaren Janne Tufvesson Lindgren, som var född 1876, att hans far (Tufve Eskilsson i Tågarp) och farfar (Eskil Persson på Skottet/Magnarpstorp) liksom de flesta i socknen tillverkade kistor, sängar och soffor, däribland också ”lusahunnar”. Den sistnämnda produkten, små förvaringskistor (40 cm långa och 30 cm höga), hade en stor betydelse i samband med männens försäljningsresor till städerna och marknaderna på den skånska slättbygden.