VERUM. I ett latinskt handlexikon förklaras ordet Verum betyda ”Sann”, ”Äkta” eller ”Verklig”. Den mest vanliga sammansättningen med ortnamnet är ”Ave Verum corpus”. Det är en nattvardshymn som anses vara skriven av påven Innocentius VI, som dog 1362. Den latinska texten betyder "var hälsad sanna kött" och syftar på kristi lekamen. I floran över växter finns ju Gulmåran som där har namnet GaliumVerum vilket betyder Äkta Galium.

Här följer några andra exempel på hur namnet Verum blivit lånat genom åren:

Lokalen Verum -V-Teknologsektionen Samhällsbyggnad Chalmers Tekniska Högskola
Regler för disponering av Verum Låntagaren skall ha läst igenom och förstått hela detta dokument innan tillträde till lokalen sker. Allmänna regler 1. Lokalen rymmer 60 personer och det finns möblemang för upp till ca 36 sittande. 2. Kontrakt skall skrivas innan tillträde sker och deposition på 1000 kr erläggs. 3. Verum får enbart brukas av föreningar och kommittéer tillhörande V-teknologsektionen samt övriga teknologer på V-teknologsektionen. En gissning av hur namnet på lokalen kan ha uppkommit är att ett rum där studenterna tillhörande V-sektionen självklart borde heta V-rum, eller ”mera vitsigt” Verum. Det kan även skrivet som Ve-rum tolkas som den ondes rum efter Odens bror som hette Ve.

Shanti Roney (f. 1970)

Skådespelaren vid Dramaten Shanti Roney presenteras i dessa vändningar: Shanti Roney tillhör Dramatens fasta ensemble. Utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Shanti Roney har medverkat i ett 60-tal film- och tv-produktioner, bla Vägen ut, Tillsammans, Tusenbröder och Nymphomaniac och har arbetat med filmregissörer som Lars von Trier, Jan Troell, Tomas Vinterberg och Lucas Moodysson. Har arbetat på teatrar som Kulturhuset Stadsteatern, Göteborgs stadsteater, Det Kongelige Teater i Köpenhamn, Betty Nansen teatret i Köpenhamn och Nationalteatern i Oslo. På Dramaten har Shanti medverkat i föreställningar som Personkrets 3:1 av Lars Norén, Linje lusta i regi av Stefan Larsson, Mattias Anderssons Uppenbarelsen och Häxjakten i regi av Alexander Mørk-Eidem.

VERUM. Regeringen fattade den 23 mars 2023 beslut att utnämna Ulf Thomas Nilsson att vara chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) i Försvarsmakten fr. o. m. den 1 maj 2023. Han befordrades samtidigt till generallöjtnant. Thomas föddes i Bjärnum 1963 och är son till Roland och Golda Nilsson.

Thomas Nilsson

Ulf Thomas Nilsson tjänstgjorde som adjutant till kung Carl XVI Gustaf 2004–2015 och han medverkade vid kungaparets besök i Kristianstad under firandet av stadens 400-årsjubileum i maj 2014. Han bar då sedan januari 2014 år titeln brigadgeneral och sedan utnämndes till generalmajor den 1 september 2020.

Thomas Nilsson är sonsons son till lanthandlaren i Verum Svante O. Nilsson (1876–1929) och hustrun Elsa Amanda Kronvall (1885–1949). Svante drev handel där åren 1897–1910. Svante var född i Farstorp av rotesoldaten Nils Jönsson Hurtig och Malena Andersdotter. Elsa Amanda var född i Brogården i Verum av husaren Jöns Nilsson Kronvall och hustrun Anna Bengtsdotter. Thomas farfar var lanthandlaren i Tågarps by i Farstorp Erik Nilsson (1910–1997) och hustrun Majken Nilsson (1917–1990).

VERUM. Johan Lundberg (f 1978) författade våren 2010 ett examensarbete som hette: Skånska trähägnader, en studie i konstruktion och historisk utbredning. Uppsatsen är en kandidatuppsats i ämnet landskapsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Under ett praktikarbete hade författaren tagit del av artikeln Skånska gärdesgårdar, ett bidrag till kunskapen om dess former och utbredning från 1925 skriven av markhistorikern och kulturgeografen Mårten Sjöbeck. Artikeln, som var införd i tidskriften RIG utgiven av Föreningen för svensk kulturhistoria, lockade Johan Lundberg att fördjupa sig i ämnet. Han konstaterar i sitt examensarbete att man i norra Göinge fortfarande långt in på 1900-talet kunde påträffa de två ålderdomliga inhägnadstyperna: ”skegäre” och ”oppståndsgäre”. Lundberg skriver att dessa ska ha förekommit i Stoby, Norra Åkarp, Verum och Röke socknar.

Kulturhistorikern och författaren. Mårten Sjöbeck (1886–1976)

Forskaren Mårten Sjöbeck hade vid sina rundresor i Göinge påträffat rikligt med skegärden, vilka han kallade skedgärdesgårdar. Han hade funnit sådana främst i Visseltofta, Loshults, Verums och Farstorps socknar, men även i viss mån i Vittsjö, Örkened, Glimåkra, Hästveda, Hörja, Torup, Matteröd, Brönnestad, Norra Mellby, och Tjörnarp.

Sjöbeck har vid sitt besök i Verum och Visseltofta på 1920-talet även observerat man i dessa socknar hade kvar ett ålderdomligt uttal av gärdestypens namn. Han skriver: … skedgärde, »skegäre». Uttalas med hårt k i Visseltofta och Verums socknar.

VERUM.

Wilhelm Wahlquist (1796–1864).

I en text publicerad på denna portal i september 2021 uppmärksammade jag under rubriken ”Fruktbara pastorsadjunkter i Verum och Visseltofta” den unge vice pastorn Grevell som på 1870-talet fick barn med två av prästgårdens pigor från Verum. Texten hade denna lydelse: Under de dryga tre år som pastor Grewell bodde i prästgården i Visseltofta råkade två av vice pastorns pigor nedkomma med barn. Den ena var pigan Anna Svensdotter, som fick sonen Olander i december 1875. Den andra var Elsa Bengtsdotter, som födde dottern Emma i oktober 1877. Pigorna hade hunnit flytta från prästgården någon månad före sina nedkomster 1875 och 1877, som i bägge fallen ägde rum i Tågarps by i Verums socken.

Men redan på 1840-talet inträffade en händelse av liknande slag som diskret omtalas i ett brev från Svante Jönsson, som då bodde i Möllegården. Han skriver i oktober 1842 till sin fästmö Bengta: … som nyhet får berätta dig att den förmodan jag hade (och hvilken jag för dig omnämnde) om mamsell Appelgren i prästgården i Wisseltofta är tyvärr sann, hon hade i måndags måst för kyrkoherden tillstå det, och uppgaf då Löjtnanten som dertill vållande…Kyrkoherden omtalade det för mig i går, han var mycket förargat öfver händelsen.