VERUM. Kjell Tånnander föddes 1927 i Långaröd vid Sjöbo. Han avlade sin studentexamen i Ystad 1946 och tog folkskollärareexamen i Helsingborg 1948. Efter värnplikt och reservofficersutbildning i Ystad blev han lärare i Jägersborgs skola i Verums socken. Han hade tjänsten åren 1949-1952 och bodde då i lärarebostaden intill skolan. Kjell Tånnander flyttade till Malmö 1952 och gifte sig med Irene Warnecke i juni 1954. I början av 1960-talet tog han fil mag-examen och blev därefter adjunkt på Söderkullaskolan i Malmö. Under tiden som lärare i Jägersborg tog han 1951 sitt andra SM-guld i tiokamp och blev samma år nordisk mästare.

Sommaren 2017 hade Sydsvenska Dagbladet en hyllningsartikel med anledning av att den kände mångkamparen Kjell Tånnander skulle fylla 90 år. Rubriken var: ”OS-legendar lägger av med tränargärningen”. Tidningen skrev vidare: Han var med och tävlade i tiokamp redan i London-OS 1948. Nu när han fyller 90 år känner han dock att det är dags att dra sig tillbaka från idrotten med ålderns rätt. Den 25:e juni har Kjell Tånnander bemärkelsedag.

VERUM. 

Den reslige mannen med hatt och fluga är målaremästaren Frans Gustaf Leikell från Bjärnum. Hans porträtt ur minnesskrift 1985 t.h.

Herman Andersson (1896-1970) från Malseröd, sedermera med namnet Malve, hade redan i unga år inlett sin bana som aktiv nykterhetsman och flitig radskrivare i olika tidningar, särskilt nykterhetsrörelsens blad.

VERUM. Våren 1886 publicerade några svenska dagstidningar den ”kluriga” texten på ett kuvert som en avsändare hade skickat till Otto Ståhl som då bodde i Brogården i Verums församling. Brevets mottagare var vid detta laget 20 år gammal och det kan misstänkas att brevets avsändare var hans några år yngre bror August Ståhl, vilken sedermera blev lärare.

Den första tidning som publicerade den ovanliga adressen var Skånska Aftonbladet. Därefter kopierades texten i såväl Nerikes Allehanda som Östgöta Correspondenten den 24 resp. 29 maj 1886. Den som skrivit adressen har avslöjat sin lokalkännedom genom formuleringen ”Men sjelf från Werum bär han brefvet hem”, ty vid den tiden sköttes postkontoret av folkskolläraren Per-Alfred Berglund med expeditionen i skolhuset på Verums kyrkbacke. Ester Olsson skriver i en berättelse som återgivits av Thore Brogårdh: Berglund var även postmästare, och med den sysslan fick väl hans hustru Ingrid hjälpa till så gott hon kunde. Att de måste ha haft det trångt i skolhuset, som då endast hade en våning, kan man lätt förstå. De hade ett stort rum, och dit in gick folk för att hämta posten. Dessutom fanns det ett mindre, rum och ett kök, och där bodde Berglunds med sina sex barn.

VERUM. I tidningen Kvällsstundens senaste nummer presenteras Enoch Thulins ödesdigra flygtur den 14 maj 1919 vid hamnen i Landskrona. Thulin omkom 37 år gammal vid störningen för 100 år sedan och inte långt därefter avvecklades AB Enoch Thulins Aroplanfabrik.

Denne nyskapare var son till pastor Andreas Thulin, vilken föddes på en gård i Mejarp, Verums socken år 1824. Efter studier på läroverket i Kristianstad och avlagd mogenhetsexamen där blev Andreas inskriven vid Lunds universitet 1853. Han blev prästvigd 1857 och tjänstgjorde fram till sin död 1890 som obefordrad präst. Andreas Thulin hade vid 55 års ålder - i juni 1879 - gift sig med den nyss 28 år fyllda bonddottern från Ö. Ingelstad. Ingrid hade varit Andreas Thulins konfirmand många år tidigare. Vid familjefaderns död bodde de i Simris socken. Modern var kvar där med sina sex barn till 1894, då familjen flyttade till Lund. Släktingar har berättat att fattigdomen var så stor att barnen fick vandra barfota med skorna i händerna för att spara skosulorna. Men änkan hade föresatt sig att trots fattigdomen förskaffa sönerna mogenhetsexamen och alla fem uppfyllde moderns mål att avlägga mogenhetsexamen.

VERUM. Underlydande bönder förfördes av kungen "till buller och galenskap"

Under nödåren på 1770-talet genomförde Gustav III statsvälvningen som riktade sig mot partiväldet och som gjorde kungen till "herre över riksdag och råd". Revolutionen iscensattes i Kristianstad den 12 augusti 1772 av ditsände ”intrigören” J. C. Toll och fullbordades av kungen själv den 19 augusti i huvudstaden.

Detalj av C.G. Pilos målning ”Gustaf III:s kröning	Johan Christopher Toll

Dagen därpå antog ständerna en ny statsförfattning och ett par dagar senare höll Gustav III sitt berömda kungatal. Historikern Ingvar Andersson har betecknat talet som det mest lysande, klassiskt i svensk politisk retorik. Men Enoch Ingers skriver i sin bondehistorik att talet fick en effekt: som dess författare icke räknat med och som blev för honom ganska ovälkommen. Förtryckta frälsebönder började på olika håll sammangadda sig mot sina herrar och vända sig till kungen för att utverka lindrigare villkor och en mera mänsklig behandling.