De första lanthandlarna i Verums kyrkby och Brogården
Den inledningsvis omtalade allra första egentliga lanthandeln i socknen som byggdes i Brogården av Gustaf Larsson 1851 övertogs 1853 av ”mormonen” Jöns Persson och drevs från 1865 och fram till 1869 av Nils Lund. På samma plats drevs därefter lanthandel ända fram till 1984 av västgöten J. A. Pettersson och hans två efterträdare sonen Victor och sonsonen Birger med makan Margit. Huset ägs nu av västgötens sonsons son Jan-Henrik Pettersson.

VERUM. Den förste lanthandlaren i socknen byggde 1851 ett hus på Brogårdensidan av Vieån vid Store Bro.
Följande uppgifter om socknens förste egentlige lanthandlare omtalas 1868 i ett brev till Andreas Jacob Collin i Verum från sonen Emanuel Collin vilken utvandrat till Nordamerika 1852 och sedan 1863 bodde i Paxton.

Denne handlanden Larsson, född i Helsingborg, var gift med en dotter till den rätt omtalade klockaren Nicolaus Löfquist i Norra Åkarp, bl a intiativtagare till sparbanken där. Paret fick en son 1852 medan de bodde i Brogården. Gustaf Larsson inflyttade till Brogården 1851, efter att ha bott inhyses på Verum nr 2 sedan 1850, uppenbarligen under tiden som byggandet av huset på Brogårdensidan pågick. Gustaf Larsson emigrerade sedan till Amerika 1853. Hustrun Ingrid Sophia och sonen Carl Johan flyttade då åter till Norra Åkarp, men följde efter till Amerika 1856. Rörelsen drevs efter Gustaf Larsson först av Jöns Persson från 1853, därefter från 1865 av skräddarsonen Nils Nilsson Lund och från 1870 av J.A. Pettersson och hans barn och barnbarn. Nils Lund emigrerade 1869 till Amerika och var sedan verksam som skräddare i Brooklyn, New York.

VITTSJÖ/VERUM. Omdömet i rubriken fälldes då Einar Persson studerade konst i Stockholm när 11 konstnärer var samlade på Statens Hantverksinstitut. Syftet med kursen var att stimulera konstsmidet och att ge smederna tillfälle att utbyta erfarenheter och råd.

Einar Persson nr två från höger

I det här sammanhanget förtjänas att påpeka att smeden Einar inte bara var konstsmed utan även en skicklig tecknare och målare. Några alster av såväl smidet som övrig konst fanns att beskåda på lördagen den 3/8 i smedjan.

Bland annat en välgjord komposition på ämnet Nordiska gudasagan. I den ingår den åttafotade hästen Sleipner. På skissen har den åtta fötter, som sig bör, men på det färdiga alstret har den bara fyra. Man frågar sig varför. Den gåtan förblir dock obesvarad.