VERUM.

Här ses ett skamfilat foto från 1960-talet av Vikings Trio. Medlemmarna var Gösta Nilsson ”på Haga” (1926–2012) t.v. Ryan Nilsson Bjärnram (1922–2005) i mitten och Viking Nilsson (1916–2003) t.h. Ryan och Viking var söner till dragspelaren Walfrid Nilsson (1895–1968) från Stavshult i Verums socken. Göstas far var Alfred Nilsson (1868–1957) från Magnarp i Verums socken.

Curt ”Curre” Nilsson, som är bror till Ryan och Viking har träget fortsatt med att förvalta den musikaliska ådran från fadern Walfrid. Vid SPF:s marsmöte 2025 var sextio medlemmar samlade i Verums församlingshem och mötet inleddes med att Verumskören framförde tre glada sånger ledda av Curre.
Just i år är det 130 år sedan de tre brödernas far Walfrid Nilsson såg dagens ljus den 28 september 1895. Han var gift med Hanna Emilia Fischer (1901–1972), som var dotter till soldaten Edvard Fischer. En av hennes bröder var Eberhard Fischer som försvann vid ångaren Titanics förlisning i april 1912.

VERUM. År 1988 utkom en bok med titeln ”Spögeri”. Det var en antologi med ett 30-tal dikter skrivna på vår dialekt av Kurt Gunnar Olsson (1925–2018). Författaren var född i Verum och tillhörde den s.k. ”Persvensasläkten”. En av dikterna i boken var tillägnad släktens ”urfader” från Brogården hemmansägaren Per Svensson (1819–1887), som var nämndeman och livet ut fungerade som bygdens ”skrivare” med att upprätta bouppteckningar och inlagor till myndigheter.

Dikten har denna lydelse:

Dikten trycktes året efter den stora släktsammankomsten då mer än hundra av Per Svenssons ättlingar hade varit samlade i Verums Bygdegård och vid graven på Verums kyrkogård. Initiativtagare till släktmötet var ättlingen Viking Werbro (1913–1992), som även hade författat en släktkrönika.

Tidningsrubrik om sammankomsten

Omslaget till diktantologin SPÖGERI

VERUM. Dagens Nyheter hade i mars 1950 en artikel med denna inledning:
STOCKHOLM (TT) En stortjuv som i ett par års tid ostört härjat i Stockholms omgivningar och därunder hunnit med hundratals inbrott har avslöjats, och utredningen om hans många kupper pågår för fullt på statskriminalen. … På polisens fråga om hans yrke svarade han: ”Jag är tjuv. Varför skall man ha något annat arbete. när man tjänar så bra på att stjäla?” … Då stockholmarna frampå vårkanten reser ut till sina sommarstugor väntas många hittills okända inbrottskupper, som Nilsson gjort sig skyldig till, bli uppdagade. De trakter i vilka den förslagne yrkestjuven huvudsakligast härjat är Gustavsberg Lidingööarna, Viggbyholm, Österskär och Älta.

Kjell Bertil Nilsson (1925–1951), även kallad Fakiren Celebro. I mitten ses porträtt från efterlysning i Polisunderrättelser 1948. De övriga bilderna är ur klassfoto från Verums skola.

Den gripne mannen var yngste son till skollärarparet Hilding Nilsson (1898–1933) och Ruth Hasselgren-Nilsson (1899–1988). De hade haft sin verksamhet i Verums folkskola sedan 1921, mannen som folkskollärare och hustrun som småskollärare.

Kjell Bertils far avled 1933 och hösten 1937 medföljde den då 12-årige sonen sin mor till Älmhult. Han flyttade därefter 1945 till Skövde där han var soldat med tjänstgöring vid P4 23/1 1945 till 1/5 1946. (På värnpliktskortet noterades han som efterspanad i februari 1949 och där anges hans yrke som traktorskötare.)

Kjell Bertil flyttade sedan till Fullerö i Västerås-Barkarö i november 1947 där han var kock och betjänt hos greven Cronstedt fram till augusti 1948. Vid utflyttningen detta år finns ingen ort angiven och han infördes i obefintlighetsboken i Västerås-Barkarö 1950. Den 12/3 1951 blev han kyrkobokförd i Bromma med adressen Norrbyvägen 16 och noterades som död den 22/4 1951.

Uppgifter i Polisunderrättelser: Efterlyst 1947 och anhållen 11/12 1947. Efterlyst 1948 för hotellbedrägeri och anträffades den 12/7 1948 (på sin födelsedag) i Kivik. Ånyo efterlyst 1949 och noteras ha gripits i Stockholm den 23/1 1950. Dömdes av Roslags häradsrätt för grov stöld m. m. den 26/6 1950 till 10 månaders straffarbete som avtjänades på Långholmen 28/6 1950–10/1 1951.

VERUM. Den mest sorgliga gestalten bland präster över Verums socken var hovpredikanten Carl Ludvig Hornstedt (1773–1823) som innehade kyrkoherdesysslan åren från 1812 till 1823. Under denna tid blev han anmäld för 20 tjänstefel. Rättegångarna mot honom, som resulterade i avsättning efter två års ”suspension”, upptog över 130 sidor i protokollet.

Bild saknas av Carl Ludvig, men här finns en bild av hans bror Claes Fredrik Hornstedt (1758–1809. Denne var en av de många svenska läkare som genom tjänstgöring i krig kom till Finland. Innan han blev läkare intresserade sig Hornstedt för naturalhistoria och besökte på olika forskningsresor bl.a. Finland, Ostindiska öarna, Azorerna och Mellaneuropa. (Se även bild från Java nedan.)

Det har berättats att det vid ett tiondegille i socknen 1814 som pågick hela dagen dracks 526 supar (30 liter) brännvin och 56 kannor (136 liter) öl. I Lunds stifts herdaminnen står att Hornstedt var ”en stor älskare af spirituosa”. När han blev inkallad till prosten för att förklara sig: var han så drucken att ännu när han återvände, hans fru måste sätta sig i chaisesätet och köra, då kungl hofpredikanten satt på chaisebotten och höll sig uppe i sätets pinnar.

VERUM. Per Klemedsson, som var skollärare i Verums socken 1860–1863, antog namnet Weréen. Han var född i Hästveda socken 1831 av torparen Klemed Persson och hustrun Sissa Pehrsdotter och avled 1895. Sonen skolläraren Nils Weréen (1873–1941) ses på bilden längst till vänster nedan.

(För större, -klicka på bilden)

Handlanden Svante Persson (1881–1970) föddes i Bolberöd och antog namnet Björverud. Han var lanthandlare först i Björkeberga och senare i Verums kyrkby. Han ses på andra bilden fr. v. ovan. Sonen Robert Björverud drev firman A.V.-Tjänst i Osby. Den grundades 1959 och var Sveriges första ljudboksutgivare. Robert föddes med en svår synskada, men kunde dock läsa med glasögon. (Se bild ovan.)

Olof Andersson-Hagnér föddes 1867 i Hagnarp och blev tandläkare. Han avlade sin tandläkareexamen 1893 och hade sin verksamhet i Hässleholm där han avled 1960. Han ses på ovala bilden nr 3 fr. v.

Anton Persson Hörlén (1879–1956), som ses på fjärde bilden fr. v., och brodern skolläraren Nils, antog namnet Hörlén efter födelsebyn Hörlinge. Sonen Gösta Hörlén drev tryckeri och reklambyrå i Osby.

Redaktören Herman Andersson-Malve (1896–1979) var född i Malseröd och blev sedermera tidningsman i Hässleholm. Han antog familjenamnet Malve 1921. Sonen Sven Malwe var journalist i Ystads Allehanda.

Wiking Pettersson- Werbro (1913–1992) från Brogården började i unga år som kavallerist i Helsingborg. Han blev sedermera tjänsteman vid länsstyrelsen i Halmstad och ledamot i riksdagen 1965–1968.

Carl Julius Olofsson Magnoff var född i Magnarp 1876 och var sedan bosatt i Malmö. Han tjänstgjorde som tågmästare vid Statens Järnvägar och avled 1940. En svärdotter Brita Heiner- Magnoff (1915–1979) var en känd konsertsångerska. (Bild saknas av C. J. O. Magnoff.)