VERUM. Peter Bengtsson Harrison (1846–1883)
I Tågarps by i Verums socken föddes den 3 mars 1846 sonen Pehr som det fjärde barnet till fattige backstugusittaren Bengt Olsson (1810–1887) och hustrun Anna Åkesdotter (1815–1882). Fadern till Per kallades i bygden för ”Kru-Bengt”. Föräldrarna fick under åren 1834 till 1861 sammanlagt nio barn, fem söner och fyra döttrar. En son och två döttrar dog i späd ålder.

De sista tio åren av Kru-Bengts levnad var han noterad som gårdfarihandlare. På 1850-talet fick familjen understöd genom att en byggnad i Tågarp inköptes för fattigkassans räkning. År 1860 utbetalades dessutom 7 riksdaler med noteringen ”Till Bengt Olssons barn”. Efter hustruns död 1882 var Bengt inhyst hos sin svärson Jöns Kronvall i Brogården. Det var under denna tidsrymd som sonen Peter Bengtsson Harrison avled i Utah, blott 37 år gammal.

Per Bengtssons anfader hette Olof Haraldsson och om hans bakgrund kan detta berättas: Ola eller Olof Haraldsson, som var Per Bengtssons farfar, hade före flytten till Verum varit betjänt på Tommarps kungsgård åt generalen Cederström under 1801. Ola dog av drunkning i Verumsån i december 1822 (43 år gammal). Han hade drivit lönnkrog (därav beteckningen Kru). Vid Sågbacken i Verums by låg ett gatuhus som kallades Verums Krog och grinden vid vägkorsningen där kallas Kru-ledet.

Per Bengtsson hade först drängplatser i födelseförsamlingen och i Osby socken. År 1872, vid 26 års ålder, började han som bodbetjänt hos handlanden och förre sergeanten J. F. Aspegren (1830–1877). Per noterades som handlande och mormon när han flyttade in till Hässleholm (tomt nr 33) år 1874. Det var därifrån han noteras som utflyttad till Amerika i november 1876. Vid sin utvandring slog han följe med ett par familjer från Trolle-Ljungby som även reste till ”Mormonernas himmelrike” i Utah.

VERUM. Den 18 maj 1861 fick hustrun Bengta Andersdotter på ”Gummesagården” i Hästberga en son som i dopet tilldelades namnet Erik. Denna person är troligen ensam, av alla som är födda i Verums socken, om att vara representerad med sju tryckta skrifter i Kungliga Bibliotekets boksamlingar. Skrifterna finner man i katalogen ”Libris” med namnet ”Wennerberg, Erik (1861–1938) – författare”.

Om det 24-sidiga häftet Svenska afslöjanden (här längst till vänster) skriver en anmälare i Öresundsposten 1906-03-27: … boken, som är i sin sammanställning ett jämmerligt fuskverk, består af en i nära nog rå form framställd kritik af postverk, underdomstolar, domare, kronofogdar och länsmän m. m. En annan något mer välvillig recensent skriver: Den är visserligen ett fuskverk. Men då författaren troligen första gången tagit sig för att skriva något, kunde det ej bli ett mästerverk.

Familjen och de sju barnen på ”Gummesagården” i Hästberga
Fadern hette Nils Gummesson och makarna hade sedan de ingått äktenskap 1853 fått barnen Nils 1854, Ingar 1856 och August 1858. Efter Erik föddes Per 1863, Hanna 1866 och slutligen dottern Bilda 1873. Två av sönerna, Erik och August antog efternamnet Wennerberg och sonen Per antog namnet Ekberg. Brodern August Wennerberg blev skollärare i Vittsjö socken 1881. Hans verksamhet där fick dock ett hastigt slut. Han lämnade sin tjänst där redan i december 1886. Skälet till att Wennerberg hastigt lämnade Vittsjö står att finna i den tidens nyhetsorgan på ömse sidor Atlanten.

VERUM. De flesta av oss gamla Verumiter känner nog till såväl folkläkaren och Brogårds sme´ Nils Kristensson (1946–1937) som konstsmeden Einar Persson (1904–1989). Dock är det inte lika känt att mellan dessa två legendariska smeder fanns två bröder med namnet Björklund som drev en smidesverkstad i Brogården. En av dem smedmästaren Anders Björklund (1894–1990) var född i Grimeton i Halland. Den andre Nils Björklund (1902–2000) var hans yngre bror. De kom till Brogården 1918 för att då efterträda den gamle ”Brogårds sme´” som hade avslutat sin aktiva yrkesverksamhet. Bröderna Björklund flyttade sedermera 1931 från Verum till N. Mellby socken i Sösdalatrakten, där de drev en större smidesverkstad.

Brogårds sme´ med stövaren King

Konstsmeden Einar Persson i arbete vid städet

Anders Björklunds födelse i byn Torstorp i Grimeton den 16 april 1894 var resultatet av en romans mellan pigan Ida Hovén från trakten av Knislinge och den unge drängen på nr 10 i Grimeton Axel Julius Björklund. Föräldrarna vigdes den 10 oktober 1894. Ida Hovén var född i Gryts socken och skriven som piga på riksdagsmannen Alfred Bexells säteri Thorstorp från april till oktober 1894. Axel och Ida vigdes den 25 oktober 1894 efter ”nådigt tillstånd” eftersom brudgummen då endast var 19 år gammal. Vid Anders födelse var 23-åriga fröken Ebba Rixiotta Leontina Gambetta Bexell på Thorstorp barnets gudmor. Hon blev sedermera gift Strömbom. (Socknen där nedkomsten 1894 blev noterad i födelseboken är numera mest känd för världsarvet ”Radiostationen i Grimeton”. Det är en långvågssändare som invigdes av Gustaf V den 2 juli 1925.)

VERUM. Från mina unga år och fram till nyårsdagen 1959, då jag hösten året förut nått ”mopedåldern” bodde en särpräglad person i en stor spökvilla på motsatt sida vägen räknat från mitt födelsehem.

Huset var byggt omkring 1920 och låg alldeles intill bron över Vieån. Änkemannen Karl E. Nilsson som sedan våren 1919 bodde ensam i villan kallades omväxlande för ”mejeristen” eller ”posta Karlen”. Namnen hade med hans tidigare yrken att göra, ty sedan 1903 och fram till anställningen som poststationsföreståndare 1920 drev han ett mejeri med ysteri som låg på platsen, först tillsammans med sin syster Ida sedan med hustrun Karin.

I maj 1918 ingick Karl E. Nilsson äktenskap med handelsidkerskan Karin Ohlsson. Hon hade sedan 1910 tillsammans med sin syster Jeanna Ohlsson drivit handelsboden i Verum, vilken då ägdes av Teodor G. Olofsson i Malmö. I maj 1914 övertog ägaren driften av butiken i egen regi. I december 1915 tillkännagavs förlovning mellan ”mejeristen” Karl E. Nilsson och ”handelsidkerskan” Karin Ohlsson i en tidningsnotis.

Sydsvenska Dagbladet 1915-12-28

VERUM. Det första bensinmärke som försåg de få bilarna i Verum med drivmedel hette Pratts. Det var ett av de första varumärkena för petroleumprodukter i Sverige. Pratts har sitt namn efter Charles Pratt (1830–1891) som grundade ett raffinaderi för paraffin och var medgrundare till oljebolaget Charles Pratt and Company 1867. Detta företag köptes upp av oljemagnaten John D. Rockefellers Standard Oil Corporation. ”Pratts” användes som varumärke av oljebolag i Sverige som var anknutna till, Standard Oil of New Jersey. Omkring 1930 ändrades således varumärket Pratts till ”Standard”. (Se skylt nedan!) Företagets egentliga namn var Standard Oil of New Jersey ur vilket sedan namnet Esso uppkom. Nedtill till vänster ses min far vid Verums första mack med varumärket Standard! Bensinmärket ESSO bildades sedermera av uttalet av initialerna i Standard Oil, d.v.s. S.O.

Caltex Oil, som såldes hos Björveruds hade skapats genom ett samarbete mellan bolaget The Texas Company, Texaco och Standard Oil Company of California. På grund av andra världskriget dröjde det till 1947 innan Caltex-skyltarna dök upp i Sverige.