Där flera vill bo, för att få ro..

EMMALJUNGA. Emmaljunga, är där allt flera vill bo och där mycket flera en gång bott.
Storhetstider i slutet av 1800 talet och början av 1900 på ”Mosstiden" som följdes av Barnvagns tiden där många fick både, jobb och chans att bilda familj.

Under ”dåtid” fanns allt, -skola, butiker och färdmedel.

Nu flyttar många hit från än det ena, än det andra landet. Man kan inte säga att de invandrar hit, men med vuxna barn i sina hemland så kan säkert en del få både jobb och finna ro här.

Flera är mycket ödmjuka och väldigt hjälpsamma. Självupplevt.

 

Bergfink en vanlig gäst vid fågelborden

Bergfink (Fringilla montifringilla) är en fågel som tillhör familjen finkar, och är nära besläktad med bofinken.

Dess levnadssätt är likt bofinkens och de uppträder också ofta tillsammans, och kan därför konkurrera med varandra.

Utanför häckningstid förekommer den främst i lövträdsområden, alltifrån tät skog till små skogsdungar och trädridåer, i synnerhet de som innehåller bok eller avenbok, men även i kanter av öppna åkrar, på stubbåkrar och i trädgårdar.

Läs mer …

Verums församling ökade med tre personer mellan 2020 och 2022

VERUM. Det har alltid roat mig att följa befolkningstalens historiska utveckling för min födelsesocken i Göinge. Nedanstående tablå för perioden från 1600-talets mitt och fram till år 2000 fanns införd på sidan 109 i min bok ”Verum förr och senare” vilken utgavs 2006. Enligt några beräkningar utvandrade ungefär 800 personer med utvandringsattest till norra Amerika och andra länder från Verums socken åren 1850 till 1925. Om detta finns mer detaljer i boken ”Ett annat Verum” som utkom 2018.

Antalet invånare år 2000 var 521 personer. Därefter fortsatte minskningen fram till 2005 då antalet för första gången hamnade under 500. Det lägsta befolkningstalet hittills i socknen nåddes 2013 med 444 personer. Sedan dess har antalet pendlat mellan 451 och 472, enligt följande: 2014: 451, 2015: 454, 2016: 463, 2017: 470, 2018: 472, 2019: 465, 2020: 460, 2021; 461 och slutligen 2022: 463. Nu ser jag med spänning fram mot SCB:s slutliga siffra för Verums sockens befolkningstal 2023. Som avslutning till denna betraktelse vill jag gärna presentera befolkningstalen med 10 års mellanrum från 1810 och fram till 2020.

 

Elisabet Klinga fortsätter i de röd- blå färgerna

VITTSJÖ. Elisabet eller ”Lisa” Klinga är en viktig och trogen spelare som nu förlänger sitt kontrakt med ett tionde år i Vittsjö GIK.

Lisa är som fotbollsspelare mycket rutinerad. Hon är en snabb, brytsäker ytterback som dessutom är mycket duktig på att följa med upp i anfallen. Hennes inägg från kanten är ofta suveräna och resulterar ofta i mål.

Klinga började spela fotboll i Hanvikens SK redan som sexåring. Som 10-åring gick hon till Tyresö FF. Klinga flyttades redan som 15-åring upp i A-laget, där hon debuterade i Division 3. Säsongen 2009 var Klinga med när Tyresö blev uppflyttade till Damallsvenskan.

Hon har även spelat för Linköpings FC och Piteå IF. I maj 2014 spelade Klinga i finalen av Women's Champions League 2013/ 2014, en match som Tyresö dock förlorade med 4–3 mot tyska VfL Wolfsburg.

I juli 2014 gick Klinga till norska Avaldsnes IL. Samma år i december 2014 värvades hon av Vittsjö GIK och har sedan dess varit klubben trogen.

 

Trettonhelgen

Förr i tiden var trettonhelgen ett par viktiga högtidsdagar – både på den kyrkliga sidan och på nöjesfronten – i samhället.

Under kvällen på trettondagsafton, den 5 januari, arrangerades nöjen lite varstans med baler och underhållning av olika slag, medan trettondagen, den 6 januari, mer ägnades åt den religiösa sidan, med gudstjänster, offer till hedningarna, musik-arrangemang och liknande. Inte minst på landsbygden framträdde trettonhelgen i olika skepnader.

De tre vise männen kom enligt traditionen till Jesus födelsestad Betlehem 13 dagar efter juldagen med gåvor i form av guld, rökelse och myrra.

I modern tid blev trettondagsafton en ganska märklig dag. Den räknades som en vardag men mycket i samhället var stängt för allmänheten. Vissa affärer och andra arbetsplatser var öppna, andra stängda.

Trettondagen, å andra sidan, var en mycket ”sträng” helgdag. Då sattes kyrkan åter i högsätet men ganska många julkalas arrangerades den 6 januari. Julmaten började då också ta slut på sina håll.

I dag har denna helg, den 5 – 6 januari, nästan helt försvunnit ur folks medvetande, både ur världslig och kyrklig synpunkt.

Julen anses numera ha försvunnit före trettonhelgen.