VITTSJÖ. Fjolårets svenska mästare Hammarby, var numret bättre än hemmalaget i allt och vann rättvist med 2-0. Lite oväntat vann även gästernas ”pyttelilla” hejarklack över Vittsjös hemmaklack! Detta trots 623 personer på läktarna på Idrottsparken!

Redan efter en minuts spel tog Hammarby ledningen. Ett mål som var lite tveksamt och kom att ”diskuteras”, bland annat eftersom linjedomaren som vinkade för mål, i detta läge fanns halvvägs mot mittlinjen! Samme linjedomare gjorde även längre fram i matchen några riktigt märkliga beslut! 

Efter Hammarbys mål var det i stort sett bara spel på Vittsjös planhalva. Vittsjös försvar med Elin Vaughan i målet sattes på hårda prov, samtidigt som hemmalaget inte lyckades med något offensivt. Alltid hårt kämpande Nellie Persson fick varning i 41 minuten, tyvärr var den ”solklar”. Halvleken slutade 1-0 till gästerna, en siffra som kunde varit betydligt större om inte samtliga vittsjöspelare kämpat som de gjorde.

Vintergröna (Vinca minor) är en art i familjen oleanderväxter. Vintergrönan är en städsegrön, krypande och rotslående buske.

Blommande grenar kan bli 20 cm höga. Bladen är motsatta, enkla och helbräddade. De är kala, mörkt gröna och blanka, äggrunda till elliptiska och läderartade med tydliga nerver.

Blommorna sitter ensamma i bladvecken på 1–1,5 cm långa skaft, de är blåvioletta, sällan vita eller rödaktiga. Blomningstid i maj–juni, med enstaka blommor över hela säsongen. Foderflikarna är smalt elliptiska, 3–5 mm långa. Kronan är trattlik med ett utbrett, femflikigt bräm, 2,5–3 cm i diameter. Frukten består av två baljkapslar. Dessa innehåller dock bara ett fåtal frön. Arten sätter sällan frukt, utan förökar sig vegetativt.

HELSINGBORG. Blomsterprakten är hänförande i denna kungliga trädgårdspark, mest känd för alla sina rhododendronbuskar.

Det finns dock mycket mer att njuta av. Blommor i alla tänkbara färger breder ut sig längs kronprinsessan Margaretas blomstergata.

Sofieros historia började redan 1864 då prins Oscar och hans fru Sophia av Nassau köpte Skabelycke, ett hemman som låg ett stycke norr om Helsingborg. Där lät de bygga sitt sommarslott Sophie-Ro och kunde flytta in 1866. När kronprinsen tio år senare blev kung (Oscar II) genomgick slottet en omfattande renovering och fick det utseende det har idag.

VITTSJÖ. Påminner er alla, ni har väl inte glömt bort att det är dags att vi ses en gång till innan vi tar sommarlov och har lite skoj tillsammans igen.

Vill påminna alla pensionärer i Vittsjö med omnejd att nu är det dags för en anmälan till PRO sommarfest.

Plats i församlingshemmet fredagen den 28 juni kl:14.00.

Där det serveras kokta nypotatis med ”Sillatunna”.

Anmälningslista finns på träffpunkt Linden både tis em, - ons em eller varför inte ringa Marita på mobilnr: 0730-494911 senast den 20 juni.

Det blir även musik, lottförsäljning, knep o knåp och naturligtvis blir det jordgubbar, kaffe och kaka.

Alla är hjärtligt välkomna önskar styrelsen.

VITTSJÖ. På lördagskvällen den 8 juni 2024 samlades ca 30 personer vid Bäckabro, för att få höra Claes Ruderstam berätta om hur det var förr i den här delen av Vittsjö.

I äldre tider var bebyggelsen uppe kring kyrkan. Här nere på andra sidan bron över bäcken-Bäckabro- fanns det på 1810-talet, då det var stor- och enskifte, bara ett par torp samt den nybyggda Kopparslagaregården. Redan långt tidigare var här en rastplats, men då för hästar. Vägen gick ungefär då som nu men sjön gick nästan upp till vägen. Området här blev en allmänning, och två gånger per år anordnades stormarknad. Det vi nu kallar Marknadsplatsen var vid de tillfällena parkeringsplats för hästar och vagnar.

Men 1890 förändras allt! Järnvägen kom till byn! Den 13 september rullade det första tåget från Hässleholm in på stationen. På andra sidan vägen byggdes nya hus på arrendetomter, som sen friköptes på 1940-talet. Nu ville man förstås fortsätta järnvägen till Markaryd, och rälsen måste ju gå rakt fram, och där var Vittsjön belägen! Hur gjorde man då? Jo, på vintern 1891 körde man på isen med släde ut grus från Röebjär med hjälp av små, starka, vita hästar och la en revel ut i vattnet och på denna lades sedan rälsen. Vilket arbete! På så sätt kom Gåsadammen och Gässlingen till. 1892 stod järnvägen Vittsjö -Markaryd färdig, och nu blev området en plats för hantverkare och turister.