Vi fortsätter följa Ingvar Lindberg på hans resa i spåren efter andra världskriget i Europa. (Del 10 av 12).

Saab 95:an (= Kurtan ) och jag kom på kvällen till Frankrike med högertrafik, inte lätt. Vi tog motorvägen mot den historiska platsen DUNKERQUE med stranden som många tusen engelsmän räddades hem från av många båtar, stora som små. Efter några mil och vid 24-tiden kom vi till en stor parkeringsplats där flera långtradare chaufförer sov, snart även jag. Pinkade och drog för gardinerna som mina flickor sytt. När jag vaknade sken solen och de flesta lastbilarna hade kör iväg utan att jag märkt något. Troligen har denna hektiska vecka tagit musten av möbelhandlaren. Nu var det nya mål i siktet.

Redan 1935 hade tyskarna planerat var i Frankrike de skulle placera sina V-vapen. Werner von Braun med ingenjörer var långt framme med raket- vapen, med början i Peenemunde. De första V1 raketerna skickades mot London från startramper. V2 var en riktig raket.

REVINGEHED/ BJÄRNUM. I Skåne gnäller vi ofta på att vi inte får någon riktig vinter. För att kompensera brukar vi istället få en dubbelt så lång höst och få årstider är lika svårtyglade som den skånska hösten. Blåst, gärna från alla väderstreck samtidigt och regn (jag tror ta mig tusan att det i Skåne regnar från marken också) är väderförhållanden som man måste lära sig att behärska för ett friluftsliv under skånska höstdagar. Detta gäller i allra högsta grad i orienteringssammanhang, något som vi i OK Torfinn fick erfara den gångna helgen.

Förra helgen var det återigen dags för de årligen återkommande orienteringstävlingarna Revinge-by-night och Hedjakten, båda arrangerade av Lunds OK och Malmö OK på Revingehed. Gemensamt för de båda tävlingarna var att det var lagkänslan, snarare än de individuella prestationerna, som sattes i fokus.

Löpare redo för start i Revinge-by-night.

Först ut av de båda tävlingarna var Revinge-by-night, en 9-mannastafett där orientering i kvällsmörkret (försök att inte tänka på clowner när du springer i mörkret, lättare sagt än gjort kan jag lova) utgjorde en extra krydda på moset i det redan tillräckligt höstruskiga vädret. Totalt deltog 16 lag, mestadels från skånska klubbar och OK Torfinn fanns representerat av ett lag bestående av nio löpare i blandade åldrar, samt av en tapper lagledare som flitigt hejade på löparna vid upplopp och växling.

BJÄRNUM. Carolina Eldh är Bjärnumstjejen som har gått gospellinjen i Glimåkra och musikteaterskolan i Bjärnum. Hon har varit sångerska i olika band, arrangerat konserter till olika organisationer för välgörenhet och anlitas ofta till att sjunga på bröllop, dop och begravningar. Hösten 2015 släppte hon sin egen tolkning av Metallicas ”Nothing Else Matters” på Spotify. I våras kunde man se henne sjunga i SVT när de sände en gudstjänst inspelad i Glimåkra kyrka.

Nu är Carolina Eldh aktuell med sitt debutalbum ”Enclosed by the Light”. Det är inspelat med Tord Martinsson som stått för mixning och mastring. På ”Fields Of Gold” är det ingen mindre än den kända svenske gitarristen Robert Karlsson som står får gitarrspelandet. På albumet medverkar även Frejakören.

VITTSJÖ. Torsdagen den 21 oktober träffades 30 entusiastiska, trogna Linden besökare för att fira MATENS DAG med en hösttallrik tillverkad av Gunnel Jönsson.

Eftermiddagen började med en stunds dragspelsmusik som sedan under serveringen övertogs av ett härligt sorl av glada röster från de besökande men tystnaden infann sig när man började äta av den utsökta maten som alla gillade.

Dukningen och de goda kakorna som serverades till kaffet stod Gunnel Jönsson, Gunilla Bengtsson, Inger Burman Persson och Birgitta Gertsson för.

EMMALJUNGA. I torsdags var jag i församlingshemmet en stund och där träffades elva glada Emmaljungabor (inkl undertecknad). Under en timme med foton från 1900 talet och goda vänner som verkligen älskar sin hembygd, så fick vi många minnen att vårda.

Värdparet Viveka och Thord från byalaget startade kvällen och de som hakade på med historier och berättelser var Egon, Alf, Jim, Monika, Jonas, Hasse, Per och Märta. Det berättades en hel del om en ”Krumelur”, en filosof och allvetare som hette Gottfrid Gunnarsson och som bodde högst upp i ”Gula kaféet”. Han var något av Emmaljungas alltiallo, en man som ställde upp i ur och skur.

”Snackekvällen” fortsatte säkert en god stund och fler kvällar är aviserade.