Signaturen ”Balder” alias Hans Flyborg var ganska flitig i historiska sammanhang och förmedlade sina kunskaper i pressen. Balder var född 1869 och kom till Vittsjö på 1920-talet. Han avled 1961. År 1941 skaldade han följande om ”fruntimmersveckan” 19- 24 juli.
För Fredrik vi gladligt och tacksamt oss buga,
han snäll kom med skurar i fruntimrens uga,
fast en väderleksprofet
sagt, den skulle bli het.
Tänk, va tockna profeter kan ljuga.
Men Sara fick vitsord, som visst var rätt fula
för skvätta ho ville ej ringaste smula
vi hoppas uppå
att den dagen få stå
lite varstans i Vittsjö och skula.
VITTSJÖ. ”Flädergården är ett lantbruk där vi istället för spannmål odlar fläderbuskar.”
Så inleds texten i den lilla pamfletten man kan ta när man besöker Flädergården i Vinslöv. 
Föreningen SPF Snapphanen genomförde på onsdagens eftermiddag ett besök på stället. En idyll med en egentillverkad liten sjö och mängder av pelargoner jämte nyligen omplanterade fläderbuskar. De varar inte för evigt utan måste efter ett antal år nyplanteras. Då passade man på att plantera dem lite närmare och därtill skapa en vacker liten sjö.
Vi började besöket med att enskilt vandra omkring bland alla prunkande blommor av diverse format och färg. Vi besöker en idyll som förvaltats av två generationer och som nu drivs av ätteläggarna till dem som anlade blomriket.
VITTSJÖ, BJÄRNUM. Att inneha en dator har många likheter med att ha en äkta hälft, som man svurit evig kärlek och evig trohet. Båda är stundtals helt uppslukande. En väsentlig skillnad i den jämförelsen är dock att datorn mest ställer krav på den intellektuella nivån medan den äkta hälftens krav framkommer mjukare. Hon/ han har även andra intressen än den intellektuella relationen att tillföra relationen. En annan allvarligare skillnad är att en dator är helt omöjlig att förstå om man inte är född enfaldig och de generna saknade mina föräldrar, som väl var. En annan skillnad är att med den äkta hälften kommer fantasin in som ett komplement. Dessutom finns det, oftast, även många subtilare känslor med i umgänget. Datorn däremot är hela tiden beroende av min/din/vår tekniska kapacitet för att fungera. I annat fall vägrar den helt att delta.
VITTSJÖ, BJÄRNUM. ”Barndomen är en bortglömd resa - medan ålderdomen är en glömskans resa”. Det skrev en gång en okänd tänkare. Jag vet inte vem. Det sagda är vi dock många, som kan skriva under på. Att åldras är stundom som att upptäcka världen på nytt. Jämför bara vad du har att jämföra med. Då och nu – jävlar vilken skillnad!
Att jag känner igen så mycket bland mina jämnåriga är troligen naturligt – jag har ju umgåtts med de där ”gamlingarna” nästan hela mitt liv. Jag känner igen de flesta gesterna och kommentarerna liksom mycket av tänkandet.
Därför tycker jag att vi alla skall acceptera ålderdomen. Det är ju faktiskt som att vara ung än en gång. När vi var unga visste vi ju precis hur allting skulle vara. Bristerna då var bara kunskapen och erfarenheten – den har vi nu.
VITTSJÖ. Det ljöd ljuva toner från Sjöstugan under söndagseftermiddagen. Det var hembygdsföreningen som arrangerade sin
årliga "Allsång på Sjöstugan". Vilken gång i ordningen föreningen arrangerar allsång på Sjöstugan var inte ens Ebbe Persson säker på, det är säkert minst tio år, trodde Ebbe. Trots det regniga vädret var i stort sett hela uteplatsen fylld av sångglada gäster.
Dagens allsångsledare var Sten Thelander som hade god hjälp av ett drygt tiotal medlemmar ur hembygdsföreningens sånggrupp.
Publiken kom att bjudas på flera kända allsångsvisor, många av Evert Taube. Faktiskt var det så, att då "-jag tror, jag tror på sommaren" ljöd ut över Sjöstugans fantastiskt vackra omgivning, så började regnet så smått att avta.
Sida 1365 av 1544