SHANGHAI. Då jag hjälper min gamla arbetsgivare att köpa en utrustning från Kina blev jag tvungen att åka dit för att testa en maskin innan den skickas till Sverige.

Det första som måste ordnas var visa för att få komma in till Kina. Fick tipset att anlita ett företag (allavisum) för att ordna detta för mig själv och maskinansvarig från MAXIV. Efter ca 60 mejl och många justeringar av insända papper fick vi detta. Jag slapp åka till Göteborg och lämna fingeravtryck eftersom jag passerat 70 år. Utan hjälp av allavisum tror jag inte vi fått våra visa. Bl.a. ringde man och frågade om det var ok om de justerade inbjudan vi fått från företaget i Kina. För oss var det ok, men hur de gjorde justeringen har jag fortfarande inte förstått.

Det visade sig att fixa visum var mycket enkelt jämfört med att ta alla Covid19 tester som man skulle ta för att få åka till Kina. Vi höll på ett par dagar med att försöka få reda på hur vi skulle göra. Ju fler vi frågande, ju fler olika svar fick vi. Till slut vände jag mig till SAS:s servicecenter på CPH för att få besked. Representanterna för företaget i Sverige och vi från köparen sida bestämde oss för att beskedet vi fått måste från SAS vid CPH måste vara det vi skulle rätta oss efter.

Talgoxe (Parus major) är en fågel inom ordningen tättingar och familjen mesar.

Talgoxen finns i hela Sverige och är i mellersta och södra Sverige en av de vanligaste mesarna. Med 709 884 individer ringmärkta åren 1911–2008 utgör talgoxen en av de vanligast ringmärkta fågelarterna i Sverige.

Ungarna utfodras av båda föräldrar och får vanligen 6–7 g föda om dagen. Båda föräldrarna ger ungarna mat och håller rent i boet genom att plocka bort avföring. Båda könen gör lika stora insatser. Ungarna stannar i boet i 16 till 22 dagar och blir oberoende av föräldrarna åtta dagar efter att ha blivit flygga. Utfodringen kan fortsätta även efter att ungen blivit oberoende, upp till 25 dagar för ungar från den första kullen, men så länge som 50 dagar för den andra kullen. Boungar från andrakullar har svagare immunförsvar och kroppskondition än de från förstakullar, och därför en lägre överlevnadsgrad. Talgoxen blir könsmogen vid ett års ålder.

VERUM. Det blev premiär för årets kommande 29 framföranden av konserten ”I Juletid” och denna var förlagd till Verum. Mot bakgrund att konserten bara äger rum inrikes menade man med ”glimten i ögat” att det även var ”Världspremiär”. Verum kyrka var nästan helt fylld av publik denna kväll.

Årets konsert kom att bli helt magisk, de tre artisterna sopranen Sofia Källgren, trumpetaren Magnus Johansson, pianisten Marco Ubeda tillsammans med en Vittsjö/ Verum kyrkokör av mycket hög klass gav nästan två timmars musikalisk magi i Verums kyrka.

Kvällens konsert inleddes av huvudpersonen, den kände, trumpetaren och sångaren Magnus Johansson som framförde White Christmas. Efter detta följde ett potpurri med låter som ”Have Yourself a merry little Christmas, Vita Vintervärld och Bella Notte” där även kören medverkade. Julkänslan även om datum skrivs för november började sakta infinna sig hos publiken.

Årets stora gästartist sopranen Sofia Källgren, som gjorde TV-debut redan 1982 och har en bakgrund i både Melodifestival, Svensktopp och Musikaler trädde an scenen.

Jo, julafton för fladdermöss närmar sig och det verkar bli en riktigt fest- helg. Eftersom de inte gillar ljus och många kyrkor kommer att vara nersläckta i år.

En fladdermus kan i bästa fall bli uppåt 30 år, de framlever sina liv helst i mörker som ofta består av gamla kyrkvindar. Ljusslingor är deras värsta fiende.

Vi lyser ofta bort natten, hemvist för hälften av alla djur, ljus stör insekters flykt och pollinering, fåglars migration och fladdermössens utbredning.

Vi människor tycker om ljus och lampor det skapar en större trygghet, men för fladdermöss är det precis tvärtom. Så för dem är elbristen bara av godo och forskningar visar att allt är inte nattsvart för alla.

”Den som vandrar i mörkret kan kanske få se en brunlångöra som är en art av fladdermöss”

Bofink (Fringilla coelebs) är en liten tätting som tillhör familjen finkar.

Bofinken utmärker sig i flykten genom sina dubbla vita vingband och de yttre stjärtpennornas vita fält, som kontrasterar mot den i övrigt mörka stjärten. Även på icke flygande fåglar är de båda vingbanden framträdande.

Då bofinken rör sig på marken nickar den rytmiskt på huvudet och den flyger i kraftfulla bågar. Bofinken är en ganska orädd fågel.

Bofinkhonan lägger vanligtvis två kullar om året men under varma somrar förekommer det att de lägger än fler kullar. Honan lägger 3–6 ljusbruna eller blåaktigt vita ägg per kull. Äggen kan vara rätt olikfärgade från bo till bo, de är dock alltid tecknade med röd- till mörkbruna fläckar och fina streck. Vid fara döljer sig honan i redet genom att huka sig så djupt som möjligt. Äggen ruvas i tretton till fjorton dagar av honan. Efter att äggen kläckts utfodras ungarna av båda föräldrarna. Efter ytterligare cirka fjorton dagar lämnar juvenilerna boet. Den första kullen läggs strax efter lövsprickningen, den andra vid midsommartid. Under häckningen accepterar paret inte gärna någon annan bofinksindivid i närheten av boet.