VITTSJÖ. Nu på söndag fjärde advent, kanske du undrar. Nä, det är det inte, det var redan den första advent som Träffpunkt Linden hade öppet för alla och envar som ville komma in, ta en lott eller två samt bli bjudna på fika, där det bland annat bjöds på goda hembakta kakverk.
I god tid hade inköp till lotterierna gjorts, numrering, vinstlistor samt fördelning av vinsterna till de olika lotterierna.

|
|
|
Affischer fanns på Ica i Vittsjö, på fönstren på Linden och Vävstugan, information fanns även på vittsjobjarnum.nu, både i kalendern samt med egen artikel.
Med tanke på att detta var det enda evenemang som fanns i hela byn den första advent så hade vi alla den förhoppningen att det skulle komma mycket folk. Men ack vad vi bedrog oss.
Ett tjugotal personer dök upp och tack vare att dessa tog många lotter så var det inte mycket kvar av lotterivinsterna när dörrarna stängdes vid 16 tiden.
Lucia är en högtid som firas den 13 december. Samtidigt firas namnet på högtidens huvudperson, Lucia. I Sverige markerar luciadagen tillsammans med advent inledningen på julfirandet.
Lucia är en av våra få högtider i de skandinavisk protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet. Namnet på ljushögtiden är en senare företeelse än själva firandet.
Enligt folktron var den 13 december en farlig natt eftersom man trodde att övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick extra foder. Under 1300-talet, då Europa hade den julianska kalenderräkningen, inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet på norra halvklotet.
Luciafirande och besläktade traditioner har genomgått en utveckling genom århundradena. På Sicilien, där helgonet Sankta Lucia föddes, finns en luciatradition där barnen lämnar över mat till helgonet samt till en "flygande åsna" som hjälper Lucia att ge presenter. Om barnen råkar se henne, kommer hon enligt sägnen att kasta aska i deras ögon, så att de tillfälligt blir blinda.
VERUM. OLSSON, RUTH, f. Sonesson. Avlade småskollärarexamen i Halmstad 1929. Småskollärare i Fulltofta 1929–30, i Hemmeströ 1931, i Mejarps skola 1931–38 och i Verums skola sedan 1938. Gift 1938 med vägförman Gustav Olsson.

Ruth Olsson var den enda av dessa fyra som var uppvuxen i Verums socken. Hennes far var småbrukaren och sågverksbyggaren Sone Svensson och modern var Elna Christensdotter. Bägge föräldrarna var födda i Visseltofta socken och kom till Hästberga i Verums socken 1894. Fadern hade åren 1886–1894 vistats i USA.
ANDERSSON, ARVID. Tog realexamen i Laholm 1918 och folkskollärarexamen i Göteborg 1923. Blev lärare i Jägersborgs skola 1923 och i Verums skola från 1946. Överlärare sedan 1944. Gift 1927 med Amanda f. Wihlborg 1900.
Arvid Pontus Andersson var född i Lejeby inom Laholms landsförsamling av hemmansägaren Hans Peter Andersson och hustrun Elise Johannesdotter och kom därifrån till Verums socken 1923 efter avlagd lärarexamen i Göteborg.
VITTSJÖ. Visst är det skönt att kunna sitta inne och titta ut genom fönstret. Rimfrosten sitter kvar på träden och det är lite kyligare nu, man har/ är inte riktigt van ännu. Då passar jag på att titta på några av de bilder som jag tog när sensommaren (aug) var på topp. Närmare bestämt Skottland i staden Glasgow och det var lite svårt att välja ut något av allt som fanns där i den dära butiken. Affären som handlade med bara julsaker/ pynt allt som tänkas kan och allt handlade om julen.

Finns många som inte vet att jag samlar på just snöglober av alla de sorter som finns, så nu får ni veta det också. Den här lille rackaren är en av de som fick följa med mig hem i resväskan kommer från årets semester visst är han fin/ mysig. Man behöver ju inte samla på så stora ting, det räcker med dom här små och många finns att välja mellan.
Skata (Pica pica) är en fågel inom släkttet skator och familjen kråkfåglar.
Skator brukar starta dagen ungefär en halvtimme före soluppgång, varierande efter årstid. Under timmen före solnedgång närmar sig skator mer och mer sin sovplats, som de kort därefter intar.

Skatan lever i två olika samhällsformer. Under häckningstiden lever paren ensamma i sina revir, medan icke häckande skator sluter sig samman i grupper. På vintern bildar skator flockar på från ett dussin upp till några hundra fåglar. Under vårvintern kan man ibland se stora antal skator samlade på särskilda platser, där de utför spelhandlingar som höga hopp med utspärrade stjärtar och kraxande. Dessa sammankomster, som ibland kallas ”skatriksdag”, tros vara en form av gemensamt parningsspel.
Sida 449 av 1529