Ett gott skratt

Smålänningen Eskil är en glad och pratsam varelse och det var därför det kändes lite jobbigt att på skogshuggningen i Norland bo tillsammans med tystlåtne Hugo från Norrbotten. En lördagskväll hade Eskil beslutat få norrlänningen att lossa på tungbandet, så han hade köpt hem två flaskor brännvin och de två groggade. Eskil pratade oavbrutet. -Nu mår jag så bra så jag skulle kunna köpa hela värden! Det då Hugo upplät sin stämma: -Jag säljer inte …!

En dam kom in i en djuraffär för att köpa en vattenskål till sin hund. Biträdet visade flera skålar och frågade: Ska det vara en med påskrift ”För hunden”? - Det spelar ingen roll. Min man dricker inte vatten och hunden kan inte läsa.

Det ringde hos chefen för flygflottiljen och en ilsken damröst anklagade: Jo jag läste just i tidningen om era flygövningar och risken för ljudbangar, som kan orsaka skador. Så nu kräver jag att få ersättning för ett spräckt perspektivfönster! -Men snälla frun, svarade flottiljchefen. Övningen äger rum först nästa vecka. -Jaså …jaha … Då ber jag att få återkomma då!

En restauranggäst åsåg en överförfriskad bordsgranne förgäves sökte träffa en köttbulle på talriken med gaffeln. När detta pågått en stund gick gästen fram till den överförfriskade, spetsade lätt en köttbulle på gaffeln och sa: -Så här enkelt är det! -Den överförfriskade: -Ja Ja, När jag har tröttar ut den..

Man serverar kalkon på ett skånskt pensionat. En av gästerna luktar misstänkt på sin portion. Värdinnan utbrister förnärmad. -Tror ni kalkonen är skämd? -Nej då, jag funderar bara på om den hade trampat i något!

En prenumerant skrev till en tidning och bad om råd: Jag är allergisk mot kaninkött. Jag får utslag när jag äter det. Min svärmor säger att det är höns hon ger mig, men jag tror det är kanin, för att hon tycker inte om att jag bor i hennes hus. Finns det något säkert sätt att skilja på höns och kanin? Tidningen svarade: Be om vingarna.

Läs mer …

Vittsjö tog efterlängtade tre poäng på måndagskvällen

VITTSJÖ. Första hemmamatchen efter sommaruppehållet kunde inte blivit bättre. Underbart väder, premiär för den nya fina belysning som verkligen ”lyste” och dessutom vinst med 2-0 mot Eskilstuna och därmed tre viktiga poäng.

Matchen inleddes som en typisk "5-5-5" match (5 vinst, 5 oavgjort, 5 förlust, tidigare resultat lagen emellan). Båda lagen radade upp mängder av felpassningar och det var egentligen en ganska tråkig halvlek. Hemmalaget Vittsjö upplevdes som väldigt försiktiga på ett hämmade vis i sitt spel. Vittsjö skapade halvlekens enda hörna och hade några fler skott mot mål än Eskilstuna. Dessa var dock utan problem för duktiga Katlynn Fraine (som tidigare spelat i Vittsjö) i Eskilstunamålet. Att motståndarna var pålästa om både Clara Markstedt och Linda Sällström framstod tydligt. Inte minst genom att Katlynn Fraine ofta fanns högt upp för att stoppa kontringar. Behållningen från halvleken var det vassa skott, värt bättre öde, Sarah Stratigakis hade i den 38 minuten.

Läs mer …

Fälthare

Fälthare (Lepus europaeus) är en art av hare som tillhör familjen Harar och kaniner.

Fältharen har en längd på runt 50–70 centimeter exklusive svansen, som är 10 centimeter lång. Dess öron är längre än skogsharens. Kroppsfärgen är gråaktigt till gulaktigt brun och undre kroppsdelarna är vita. Ett tydligt särdrag som skiljer fältharen från skogsharen är svansens svarta översida. Under vinterhalvåret inträder ingen eller obetydlig färgförändring. Det kan finnas vita ställen på huvudets sidor och på öronen nära huvudet. Dessutom kan stjärten vara mera gråaktig. Fältharen väger 3–5 kg och i genomsnitt 3,8 kg.

Läs mer …

54:e karnevalståget i Bjärnum

BJÄRNUM. Som traditionen bjudit under 54 år genomfördes det populära karnevalståget genom Bjärnum under lördagen.

Efter två års uppehåll på grund av pandemin kunde äntligen ett trettiotal ekipage paradera utmed Verumsvägen, som även i år var helt kantad med folk, på väg mot Folkets Park, via Nygatan och Parkgatan.

Visst är det ”lite extra” i Bjärnum denna helg med festligheter i Folkparken och så karnevalståget genom byn. För många är det även en hemvändarhelg där man stöter på välbekanta ansikten som man normalt inte ser i sin vardag.

Utmed kortegevägen fanns fullpackat med folk, flera hade tagit plats i vänners trädgårdar och så från klockan 13 rullade attraktionerna på under nästan en hel timme.

Under läs mer följer en bildkavalkad från lördagen:

Läs mer …

Vintergröna

Vintergröna (Vinca minor) är en art i familjen oleanderväxter. Vintergrönan är en städsegrön, krypande och rotslående buske. Blommande grenar kan bli 20 cm höga. Bladen är motsatta, enkla och helbräddade . De är kala, mörkt gröna och blanka, äggrunda till elliptiska och läderartade med tydliga nerver.

Blommorna sitter ensamma i bladvecken på 1–1,5 cm långa skaft, de är blåvioletta, sällan vita eller rödaktiga. Blomningstid i maj–juni, med enstaka blommor över hela säsongen. Foderflikarna är smalt elliptiska, 3–5 mm långa. Kronan är trattlik med ett utbrett, femflikigt bräm, 2,5–3 cm i diameter. Frukten består av två baljkapslar. Dessa innehåller dock bara ett fåtal frön. Arten sätter sällan frukt, utan förökar sig vegetativt.

Läs mer …