VITTSJÖ. Rådjur är ett hjortdjur som förekommer i Europa och Mindre Asien.
Benämningen på en vuxen hane är bock. Honan kallas för get eller rå, ungdjur under första året kallas kid eller killing, och getter som ännu inte fött kid kallas för smaldjur.

Rådjur är ett litet hjortdjur som väger 20–30 kilogram och honan och hanen är nästan lika stora. Dess korta päls är till största delen rödbrun under sommaren, gråare under vintern och könen är mycket lika, bortsett från att hanen bär horn under en stor del av året. Hanen har även en hårtofs vid penis. Rådjuret har ett hundskallsliknande varningsläte, och ett svagt visslande kontaktläte.
VITTSJÖ, BJÄRNUM. Även i år ställer tyvärr pandemin till problem för en del att träffas då vi har utökade restriktioner. Det gäller att fortsätta vara försiktig.

Julafton betraktas som en speciell familjehögtid då anhöriga, släkt och vänner träffas, äter julmat samt ger varandra julklappar. I flera andra länder, förläggs firandet med traditionell julmat och julklappar till Juldagen den 25 december.
Natten mellan den 24 och 25 december kallas julnatten. I folklig tradition är julnatten förknippad med en del skrock.
Lilla julafton, även lilljulafton, lillejul eller lillejulafton, är en från början skånsk tradition som avser ett slags julfirande dagen före den egentliga julen.
Termen är känd första gången från 1775 i Skåne i Sverige. Den dag som oftast benämns lilla julafton är dagen före julafton men på många platser avses istället kyndelsmässodagen.
Ovanligare men förekommande är Mårtensgås, Lucia, Tomas, Knut eller trettondagsafton. Firandet är också vanligt bland finländare och på Åland, då är det sedan början av 1900-talet är tradition att fira kvällen före första advent, då det dock kallas lillajul. Ibland firas lilla julafton den 6 december, på Sankt Nikolaus-dagen.
EMMALJUNGA. Den första riktiga julgranen med ljus i fanns redan på 1600-talet.
I Sverige har man hört talas om att det fanns en slottsgran 1741, men bland borgarna blev den vanlig först under 1800-talet. Men vanlig bland "vanligt" folk blev granen mycket senare.

Julgransprydnader ur Åhlén och Holms katalog 1923
Den smyckades med bomullsbollar, fåglar och smällkarameller gjorda i silkepapper. Numera smyckas granen efter vars och ens tycke!
VERUM. ¨En tidningsartikel om några svindlande fastighetsaffärer som en bonde härstammande från Verums socken var med om på 1880-talet inleds med dessa rader: ”Industririddarebaronen Ossian Åkerhjelm bor icke längre på Råstad, hvilken gård han skrytsamt inför Malmö rådstufvurätt uppgaf sig vara egare af, ehuru den redan då var under utmätning."
Den omtalade Ossian Åkerhielm var son till hovpredikanten Oscar Åkerhielm i Riseberga och hade 1876 gift sig med Johanna Elisabet Schenk, som var dotter till den förmögne handelsmannen Johan David Schenk från Helsingborg. Denne prästson hade utfört några egensinniga affärer och hade därvid satt klorna i Anders Svensson, som varit bonde i Sjötorpet i Verums socken.
Friherren Knut Ossian Åkerhielm (1850–1920) var gift fyra gånger och hade varit munk i det grekisk-ortodoxa klostret Zograf.
Under 1886 hade svärfadern Schenk funnit det nödvändigt att vidta åtgärder för att undanröja att dottern drogs med i sin makes obestånd. I en tidningsnotis från den 23 oktober 1886 kan man läsa: Frih. Ossian Åkerhielm, hvilken nu sitter häktad på grund af den bekanta egendomsaffären, är rikt gift från Helsingborg. Hans svärfader, f. handl. Schenck, har emellertid på goda skäl sett sig föranlåten att vidtaga åtgärder till skyddande af sin dotters och dotterdotters rätt gent emot maken …
Tidigare under år 1886 hade friherren Åkerhielm lyckats göra en bytesaffär med Denningarums egendom i Östra Broby socken i Östra Göinge härad. Hur Anders Svensson och hans hustru hade blivit lurade av honom omtalas i tidningen Granskaren den 16 oktober 1886: ”En annan af den värda ligan är en herr Andersson, som låter kalla sig ingenjör. Denne var Åkerhjelms första offer vid den sorgliga Denningarumshandeln".
Sida 569 av 1529