Skärfläcka är en fågel i familjen skärfläckor inom ordningen vadarfåglar. Den är mycket karakteristisk med sin svartvita dräkt, långa blågrå ben och likaså blågrå, tydligt uppåtsvängd näbb. Olikt de flesta andra vadare kan den simma.

De unga fåglarna har en mindre kontrastrik fjäderdräkt, med mattbrunt istället för svart och det vita finvattrat eller brunsjaskigt.

Skärfläckan häckar i södra Sverige i Halland, Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland. Den ses endast sällsynt norr om häckningsområdet. Fågeln flyttar från juli till början av september till övervintringsområdena i västra Frankrike, södra Portugal och sydvästra Spanien, och återkommer i slutet av mars till början av april.

Sevärt i Vittsjö del 19

VITTSJÖ. Frostesmossen eller Kämlingamyren innehåller flera intressanta sevärdheter. Denna stora myr är belägen norr om byn Björkholm i västra delen av Vittsjö socken.
 Frostesmossen är en högmosse samt därmed också en vattendelare. Avrinning från mossens källa sker åt norr, söder (utflöde i Värsjöån) och väster. om du skall besöka Frostesmossen och har svagt lokalsinne är det säkrast du tar med dig sakkunnig vägledare samt kompass!

Kartskissen visar var du kan finna Frostesmossen.

Frostesmossen är en förlängning av Flåsmyr till Stensmyr med flera platser.
Vid vandring söderifrån kommer du först till ”Igesön”, dialektalt uttal. I klarspråk är namnet Ekön. Denna ö är helt omsluten av mossen och strängt taget otillgänglig med fordon. Längre norrut finns Igebacken (Ekbacken). Ytterligare en bit norrut finns Järseön. Namnet kan möjligen ha kommit från ”utstickande näs”? Andra uppgifter är okända. Lite mer norrut finns Kyrkekilla. En källa med helt kristallklart vatten. Namnet lär ha kommit från den tiden besökare till Vittsjö kyrka tog närmsta vägen från Kämlehöjalt och delvis Mörkhult. Kanske tog då vandrare på kyrkstigen lite klart vatten från Kyrkekilla för att släcka törsten. Sägnen berättar att intill denna källa fanns också ”Bengt Nils krog”! Någon fakta om detta har inte kommit fram.

VITTSJÖ. Det finns medel ur Tätortsbidraget för Vittsjö att söka. Ansökning kan ske till och med året ut.

Naturligtvis har covid19 satt sina spår i all verksamhet. Flera av de tänkta evenemangen gick inte att genomföra, därför finns idag medel kvar.

Kanske kan överskottet innebära att något alldeles extra kan anordnas vid kommande Jul/ Adventsfirande. 

Tätortsbidrag utges av Hässleholms kommun för verksamhet i orterna Bjärnum, Hästveda, Sösdala, Tyringe, Vinslöv och Vittsjö. Bidraget skall användas till och/ eller som stöd för arrangemang och aktiviteter som har till syfte att stärka ortens roll som mötes- och handelsplats. Tätortsbidrag kan sökas av Föreningar, privatpersoner, företag om de uppfyller de krav som medföljer tätortsbidraget.

För Vittsjö är det Vittsjögruppen som är administrerande förening. Kontakt för Vittsjö sker via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

VERUM. Boken om häradsbankens historia, som utkom 1941, skrevs av den i Ballingslöv födde professorn Martin P:n Nilsson (1874-1967). I förordet skriver han: Jag har gärna mottagit det uppdrag, som Styrelsens förtroende lagt i mina händer, att skriva Västra Göinge härads sparbanks historia under de hundra år den existerat, ehuru mitt arbete hittills rört sig på helt andra områden. Men jag har alltid under mina historiska studier insett vikten av ekonomisk historia och varit djupt intresserad av lokalhistoria, i synnerhet den bygds historia, i vilken jag är född och vuxit upp och där jag sedermera alltid tillbragt mina somrar.

Västra Göinge härads sparbank 1841-1977

Häradsbankens äldsta historia i korta drag: Banken stiftades 1841 som den andra sparbanken i Kristianstads län. Den första i länet var Sparbanken i Kristianstad. De första åren var banken inhyst i gästgivaregården i Röinge där tingshus för häradet då låg. Sedan järnvägen kommit till Hässleholm flyttades verksamheten till det nya tingshuset där. År 1928 fick banken ett eget hus vid Stortorget i Hässleholm.

Lars Andersson i Mölleröd	T. G. Olofsson i Verum

Bland bankens 34 stiftare finner man åboen Lars Andersson (1813-1903) från Mölleröd i Verums socken. Två personer från Verums socken var år 1941 huvudmän i banken. En av dem var Hjalmar Paulsson (1901-1977) i Mölleröd - stiftaren Lars Anderssons barnbarn - och den andre var Sjunne Jönsson (1892-1961) i Maglaröd. Handlanden T. G. Olofsson (1871-1937) i Verum var huvudman 1932-1937.

VITTSJÖ….. -järnvägsbommen över väg 117 i Vittsjö som på tisdagen för tredje dagen i rad behagade stanna i nedfällt läge, skrev en tidning i februari 1981.

I drygt en halvtimme spärrades vägen på eftermiddagen, innan tillkallad SJ.personal kunde åtgärda felet. Närmaste bemannade station finns som bekant på andra sidan smålandsgränsen.

Ilskna trafikanter konstaterade att om det inte var en miss från SJ;s sida, så var det i alla fall ”en j-kla stor bom”…