VERUM. År 1886 tillträdde 22-årige Johan August Berglund som den förste ambulatoriske läraren i Mejarps småskola. Han var bror till skolläraren Per Alfred Berglund, som hade anställts i Verums folkskola 1885. Tjänsten var ”ambulatorisk” mellan skolorna i Verum och Mejarp med en årslön om 250 kronor. Om J. A. Berglund kan man läsa dessa rader i boken ”Ett annat Verum”: John Berglund föddes i Skärstads socken, Småland, den 10 juli 1864. Tjänstgjorde såsom skollärare i Sverige i nära 15 år och anlände till Amerika 1892. “Jag studerade”, meddelar han i sin biografi, “läkarebehandling vid American College of Mechano-Therapy samt National School of Chiropractic”, båda i Chicago. Jag började min praktik i Biloxi, Mississippi 1909, flyttade följande året med familj till Portland och kommer troligen att här bereda mitt hem för framtiden. Jag använder en behandlingsmetod absolut min egen och har rönt stor framgång.”
![]() |
![]() |
Sedan Berglund 1889 flyttat till Hästveda - och sedan till USA - kom Lovisa Johansson från Vittsjö - även hon 22 år gammal. Efter Lovisa, som flyttat till Visseltofta 1891, kom 29-åriga Kjersti Håkansson från samma socken, där hon varit lärarinna vid den ambulerande småskolan i Vesljunga sedan 1883. Hon blev långvarig i Mejarp och fick öknamnet ”Örfila-Kitta”. Hon lämnade skolhuset i Mejarp hösten 1913 då hon flyttade till Höör. Om lärarnas alternerande mellan skolorna säger Ester Olsson: Läraren bodde i Verum, lärarinnan i Mejarp och halva tiden skulle ju läraren och lärarinnan byta, så då folkskolan skulle hållas i Mejarp och småskolan i Verum fick de gå en halv mil morgon och kväll och mötas på halva vägen. I ur och skur. Då vi småskoleungar var samlade vid Trollasten och såg Kersti Håkansson (Örfila-Kitta) komma borta vid Källarhalsen (dalgången bortom kyrkan) var det vi som fick brått in och satt tysta och snälla i våra bänkar.
HÅRSJÖ. Tisdagen 21 september var medlemmar i Vittsjö Hushållningsgille kallade till årsmöte i Hårsjö skola. Årsmötet hålls som regel i februari men p g a pandemin blev det i år framflyttat till september.

I den annars något kylslagna gamla skolsalen spred sig en skön värme från vedkaminen.

Av gillets ca 100 medlemmar så hade ett 15-tal anammat kallelsen och kommit till mötet. Varför så få när det kunde ha varit fler på mötet? Ja, den frågan ställde vi oss också, men med den förhoppningen att fler medlemmar kommer på nästa möte.
Alla närvarande fick en föredragningslista att kunna följa under mötets gång. Exakt kl 18.30 hälsade ordförande Lena Svensson oss alla hjärtligt välkomna. Och hon blev också vald till kvällens ordförande. Karin Söderqvist valdes till sekreterare. Val av en medlem jämte ordförande att justera protokollet utsågs Bengt Jönsson.
Eldlus (Pyrrhocoris apterus) är en art i insektsordningen halvvingar som tillhör underordningen skinnbaggar och familjen eldskinnbaggar.
Eldlusen har en kroppslängd på 9 till 13 millimeter och en tydlig röd och svart färgteckning. Nymferna är även de svarta och röda, men deras färgteckning är något annorlunda än de fullbildade insekternas. För varje utvecklingsstadium blir dock nymfen allt mer lik den fullbildade insekten.
VITTSJÖ, BJÄRNUM. Ja nu går vi verkligen mot mörkare tider. Idag är det Höstdagjämning. Dag och natt är nästan lika långa.

Vid höstdagjämningen är natten nästan lika lång som dagen överallt på jordytan. Att dagen fortfarande är något lite längre beror på refraktion genom luftens ökande täthet närmare jordytan. Detta kröker horisonten så att gryning och skymning varar lite längre än om det inte hade funnits någon atmosfär.
På norra halvklotet infaller höstdagjämningen i september och på södra halvklotet infaller den i mars, samtidigt som vi har vårdagjämningen på norra halvklotet.
BJÄRNUM. Söndagen den 19 sept. var vikt för ett besök uppe på museet där man firade Hembygdens dag. Stora parkeringen var så gott som full och inne i parken var där fullt med folk. Har ju blivit en tradition att komma hem till byn och hälsa på, för de som en gång i tiden har flyttat ut.

Hembygdens dag samlade många intressenter såväl publik som besökare.
Den första hantverkaren som dök upp var väl bekant och bosatt i byn. Per Gustavsson som förevisade hur man spann lin på den gamla goda tiden. Han sålde även egentillverkade böcker.
![]() |
![]() |
Glädjande att det var så många som ställde ut sina alster såväl utomhus som inne i museets lokaler. Trots den digitala tidsåldern, så hänger det gamla och fina hantverket med och vet i tusan ifall man kan spinna Lingarn, genom att googla på Youtube?
Använder man hemmagjord smet till Våfflorna så blir det riktiga grejer vilket besökarna på Hembygdens dag uppskattade.
Det var märkbart att det serverades våfflor med egentillverkad och god smet. Det var mest kö hela eftermiddagen till våffeltältet och grädden och jordgubbssylten var det bästa som går att uppbringa.
Sida 603 av 1529