Grannsamverkan!

Grannsamverkan betyder även att grannarna skall bistå och hjälpa varandra! Det hände för 40 år sen att en av dåvarande grannar kom med en stilla önskan: Det var så att dottern i en villa skulle fylla 50 år och hon hade alltid önskat sig en flaggstång på tomten.

Dottermodern förklarade att det var ”bara fyra pinnar” att sticka ner i marken och sätta dit flaggsången.
Jag förklarade att de där fyra pinnarna måste gjutas fast i ett nergrävt fundament. Dottermodern tycktes förstå. Kan du inte gräva en håla på tomten så att flaggstången fanns på plats vid dotterns födelsedag. Jag slingrade mig så gott det gick och undrade hur hon skulle förklara den hög med sand som jag måste gräva upp. Dottermodern hade svaret tillhands. Jo, dottern hade också önskar sig ett körsbärsträd på tomten. Om dottern var frågande skulle körsbärsträdet grävas ner i sandhögen! Jag tackade för förtroendet men avstod. Efter flera påtryckningar från min familj lovade jag utföra jobbet. Det kallas grannsamverkan!

Sevärt i Vittsjö del 8.

VITTSJÖ. Ett av gamla tiders mest påkostade och arbetskrävande verksamhet var att ”bränna tjära”. Trätjäran kunde användas inom flera verksamheter. Inom Vittsjö socken har det funnits minst 30 tjärbrännor av ganska skiftande storlek. Alla dessa brännor fanns i dalgångar, ofta i naturlig fördjupning i marker. Fanns inte sådan blev det drygt arbete att gräva fram en dalgång.

Detta var wauakalingen vid Tjärbrännan intill Gundrastorpsvägen.

Redan på 1500 talet började denna verksamhet att bränna tjära i Göinge. Området var synnerligen lämpat för denna ”industri” då tallskogen var tämligen vidsträckt. Det var endast detta träslag som lämpade sig då den innehöll mycket kåda som förädlades till trätjära. Främst var det stubbar som bröts upp och flisades. Men det förekom även att barken skalades av en tall på en sida (wauakaling, wauaköring, våaskaling) och då trängde kådan fram som samlades i en behållare. Denna kåda brändes i tjärbränna för erhållande av trätjära.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Bedrägerier via falska telefonsamtal ökar kraftigt och många förlorar pengar genom att de luras att lämna ut kortuppgifter och koder eller logga in på sin bank. Bedragare riktar sig ofta mot äldre personer, skriver polisen på sin hemsida. 

Det är vanligt att bedragare utger sig för att ringa från banken, ett företag eller en myndighet. En bedragare är skicklig och har ofta tagit reda på personlig information om dig för att verka trovärdig.

Bakom bedrägerierna står ofta kriminella nätverk.
Var därför alltid skeptisk när någon okänd ringer, för att inte råka illa ut. Ta del av filmer och polisens tips för att skydda dig.

Turkduva (Streptopelia decaocto) är en fågel inom familjen duvor.

Den är övervägande ljust beigegrå med något mörkare brun rygg och mindre vingtäckare, ljust blågråa större vingtäckare och mörkgråa vingpennor. Den långa stjärten har en bred vit kant förutom de centrala stjärtfjädrarna som över gumpen är beigea.

Sången är ett monotont do doo-do med utdragen och betonad andra ton och en lägre tredje ton. Ett annat ljud som turkduvan gör är att den utstöter ett hest ljud i flykten.

VERUM. Även i år lyckades man locka stor publik. Drygt 200 personer fanns på plats i den 800 år gamla kyrkan då Julottan startade. Som vanligt välkomnades besökarna av en väg kantad av flera hundra marschaller.

Många besökare var tidigt på plats, säkert medvetna om att julottan brukar locka mycket folk och därmed viss trängsel, trots den tidiga timmen. Så var det även i år.

Klockan sex ljöd kyrkklockorna över nejden och kallade därmed till Julotta samtidigt som de bringade tystnad i kyrkosalen. I kyrkan var det redan fullsatt av närboende och många tillresta besökare.

För att skapa en extra fin stämning hade vaktmästare Olof Lunnergård i god tid tänt inte mindre än 230 stearinljus i lokalen.

Passande framfördes ”När juldagsmorgon glimma” detta medan midvinternattens mörker fortfarande hade ett visst grepp över bygden.