Skäggdopping

Skäggdopping (Podiceps cristatus) är en vattenlevande fågel som är den största och mest välkända arten bland doppingarna i Europa.

Skäggdoppingen häckar idag ganska allmänt i sjöar från norra Uppland och söderut. Den häckar också i vikar längs med hela Östersjökusten, ända upp till Bottenviken, vilket är skäggdoppingens absolut nordligaste häckningsområde i hela världen.

Läs mer …

Spelmansträffen i Vittsjö lockade många spelmän och stor publik

VITTSJÖ. För 20:e året arrangerades Spelmansträffen i Vittsjö. Det blev rekord både vad gäller publik och spelmän även i år.

På utsatt tidpunkt, med redan drygt 100 åhörare drog träffen igång. Det fanns då cirka 50 samlade musiker som startade träffens så kallade ”Allspel”. Detta innebär att samtliga spelmän fanns i Medborgarhusets Teatersal och ”drog av” bland annat ”Gånglåt från Skärsködal”, ”Noas snoa” och ”Polkan går”. Under tiden musiken ljöd kom än mer publik och ytterligare spelmän i strid ström. De nyanlända spelmännen kom snabbt in i spelandet, ibland redan i foajén till Teatersalen.

Läs mer …

Hässleholms kommun och Vittsjö GIK fortsätter satsningen på elitfotboll

VITTSJÖ. Kommunstyrelsen i Hässleholms kommun beslutade under onsdagen att förnya samarbetsavtalet med Vittsjö GIK för att ytterligare stärka satsningen på elitfotboll. Avtalet är treårigt, omfattar 850 000 kr årligen och ska stärka Vittsjös möjligheter att nå internationell framgång, skriver man på kommunens hemsida.

Samarbetet möjliggör fortsatta satsningar för Vittsjö GIK samtidigt som Hässleholms kommun synliggörs utanför kommunens gränser.

Läs mer …

Ägretthäger

Ägretthäger (Ardea alba) är en fågel som tillhör familjen hägrar Ägretthägern häckar främst i de tropiska och varmare tempererade områdena över stora delar av världen, men häckar även lokalt i södra Europa och Asien. Populationerna på norra halvklotet är flyttfåglar och övervintrar längre söderut, medan häckpopulationerna i varmare områden är stannfåglar.

Amerikansk ägretthäger egretta skiljer sig i både beteende och näbbfärg vid häckningstid vilket indikerar att den består av en specifik utvecklingslinje och vissa behandlar den också som god art Den är en sällsynt, men regelbunden gäst i Sverige och har observerats i alla landskap under årets alla månader. 2012 säkerställdes den första lyckade häckningen av arten i Sverige vilket skedde vid Storsund på östra Gotland. Paret lyckades föda upp minst tre ungar. Obekräftade uppgifter indikerar att en häckning skedde på samma plats några år tidigare.

Läs mer …

Prästerna och nykterheten i Verums socken

VERUM. Om Hornstedt, Tretow och Thordarson

Trots att det aldrig funnits någon prästgård i Verums socken har folkets umgänge med sin - fram till 1961 - i Visseltofta bosatte kyrkoherde ofta varit konfliktfyllda. De flesta av dessa svårigheter har haft med urspårat brännvinsbruk att göra – några gånger på prästens sida men mestadels bland folket.

Jag har förut - här på ViBj.nu - berättat om tiden då Verumsborna var kända för ”röfvarlif” och osedlighet. En vändpunkt beträffande kyrkoherde Tretows egen inställning till ”absolutisterna” lär ha inträffat vid ett nykterhetsmöte under juldagarna 1887. August Theodor Peterson Tretow (1840 - 1924) var kyrkoherde i Visseltofta och Verums pastorat under åren 1879 - 1889.

A. T. Tretow

Kyrkoherdens sinnesförändring uppmärksammades tio år senare i nykterhetsrörelsens tidning Reformatorn. Då hade Tretow tillträtt ny tjänst i Karlshamn. Artikeln från 1897 inleddes: Nyligen läste vi i tidningarne, att vid den middag som kyrkoherden Tretow i Karlshamn gaf vid sin installation, inga spritdrycker serverades, och att kyrkoherden sålunda numera är absolutist.

Texten som hade rubriken ”Huru kyrkoherden Tretow blef absolutist” beskriver omvändelsen och avslutas med orden: Orsaken hvarför han var motståndare till godtemplarne var nog den att inom Verum fanns vid denna tid en godtemplareloge, hvilken tog sitt nykterhetsarbete som en lättsinnig lek. […] Emellertid lyckades det för en af socknens dåvarande skollärare, hvilken var absolutist, jämte en af ortens mera ansedda nykterhetsvänner att hos kyrkoherden utverka tillstånd för ena skolsalens öppnande för ett nykterhetsföredrag, hvilket kyrkoherden lofvade att själf komma och åhöra, något som han också gjorde. Från den dagen började T. få andra tankar om nykterhetsvännerna och deras sak, och nu är han själf nykterhetsvän.

Läs mer …