Lördagskåseri...
I äventyrens stad (forts)
-För en artonåring var ju allt mycket spännande, som när jag fick följa med de mer rutinerade ”bellisarna” inom vår personal. Då kunde vi kolla hur det gick till i utkanterna av bangården. Till en början en mycket omtumlande upplevelse som senare övergick till en vedertagen ovana.
Från en äldre tjänsteman fick jag en historia, att det skulle för några år sedan funnits en hora som ville ha betalt av en ”bellare”, detta efter att hon upptäckt han ogenerande spejande. Det kan man väl kalla ett dubbelarbete i människans tjänst.
Jag upptäckte av en slump att vissa av dessa kvinnor stöttades av personal inom växlingen, de placerade sovvagnar eller cykelfinkor på undanskymda platser, jag kom dock aldrig på hur dessa” hjälpredor” avlönades, det kan nog ha skett ”in natura”.