Vittsjö loppis – bakom kulisserna

VITTSJÖ Somrarna brukar vara rena rama högtiden för alla dom som tycker om att gå på loppis. Dom brukar ju dyka upp lite här och var och utbudet är av varierad art.

Man åker dit, fyndar kanske något och sedan bär det av hemåt igen. Inget konstigt med det.

Med vad är det då som händer, där bakom kulisserna före och efter en loppis ?

Tog kontakt med Vittsjö GIK för att fråga om där fanns någon som kunde ge mig lite mer kött på benen, så att säga. Fick veta att Susanne Storm var den rätta att fråga. Sagt och gjort, vi fick kontakt och kunde bestämma träff efter det att loppisen var avslutad.

Var och besökte Idrottsplatsen dagen innan och fick då se hur volontärerna jobbade med att få saker och ting på plats samt visa var inlämning skulle göras.

Läs mer …

Kyrkoherden avtackas i Bjärnum

BJÄRNUM. Kyrkoherde Mats Svensson, 66, avtackas vid en högmässa i Norra Åkarps kyrka i Bjärnum söndagen den 6 september klockan 14.00.

Han går i pension efter många framgångsrika år som kyrkoherde i Bjärnum, Vankiva och Farstorp. Mats Svensson får nu mer tid till golf, löpning, orientering och liknande.

Söndagens program består också av matservering (förbeställd), kaffeservering, tal, sång, musik med mera i församlingshemmet i Bjärnum, Mats, som har sina rötter i Sösdalabygden, var en dimmig novemberkväll 1982 kallad till en anställningsintervju i Bjärnum. Han hade då bara en termin kvar på sin utbildning till församlingsassistent. Mats fick tjänsten och började sitt jobb som assistent i Bjärnum den 1 augusti 1983.

Efter elva år som församlingsassistent förstod han att det egentligen var präst han ville bli. Svensson fick venia, det vill säga tillstånd av biskopen i Lund att predika och leda gudstjänster. Mannen började läsa religionsvetenskap på distans under två år på Lunds Universitet parallellt med arbetet i Bjärnum. Prästvigd blev han den 15 januari 1995.

Läs mer …

Efter seg start övertygade Vittsjö och vann med 5-0

VITTSJÖ. Inför endast 355 på läktarna tog hemmalaget under lördagen emot gästande Uppsala. Första halvlek får tecknas som svag för Vittsjö, samtidigt som nog Uppsala överraskade med ett fint försvar. Andra halvlek blev helt Vittsjös, som innan matchen var slut gjort fem mål.

Redan under första halvlek var det Vittsjö som stod för det bättre spelet. Skapade flera hörnor men det kom att dröja drygt en halvtimme innan Sofie Rewucha gör 1-0. Uppsala skapade egentligen inte en enda farlig situation.

Sofie Rewucha sätter 1-0

Andra halvlek inleddes med ett försök från Uppsala att ta tag i matchen. Närmare än en träff i målramen kom dock inte gästerna. Efter timmen spelad sätter Daniela Galic 2-0 till Vittsjö. Efter detta mål lossnade det för hemmalaget som nu var det konstruktiva laget på plan. Efter ytterligare tjugo minuter skrev Daniela Galic in sig som tvåmålsskytt. Fem minuter senare utökade Olivia Wänglund till 4-0 för Vittsjö. I den 82 minuten punkterar Maggie Cagle genom att från vänsterkanten sätta bollen i bortre krysset, därmed visade resultattavlan 5-0 till Vittsjö. Detta blev även slutresultatet efter fyra minuters tilläggstid.

Läs mer …

SPF Verum på utflykt

Läs mer …

Några återblickar på Verum under beredskapen och kalla krigets dagar

VERUM.

Kyrkan, gamla folkskolan, Verumsbron och busshållplatsen vid Björveruds lanthandel 1939. Store bro i Verum var, som jag minns det, på vardera sidan försedd med ett antal inmurade metallrör avsedda att markera lämpliga sprängpunkter

Utdrag ur: ”Krigsplanläggning 1938–1945”.

Broar och viadukter intog en särställning i den svenska beredskaps- och försvarsplaneringen under krigsåren. De utgjorde kritiska knutpunkter i både väg- och järnvägsnätet och var ofta de mest sårbara och samtidigt mest betydelsefulla objekten i transportsystemet. En enskild bro kunde binda samman hela regioner, möjliggöra snabba truppförflyttningar och säkerställa försörjning – men i en angripares händer kunde samma bro bli ett kraftfullt verktyg för snabb framryckning.

För varje bro upprättades detaljerade uppgifter om läge, konstruktionstyp och lämpliga sprängpunkter. Planerna innehöll exakta angivelser om var laddningar skulle placeras, hur många sprängpunkter som krävdes och hur förstöringen skulle samordnas med kringliggande åtgärder.

Läs mer …