VITTSJÖ. Ja, så var titeln för torsdagens föreställning av och med Martin Svensson. Den handlade om livet efter 50, det vill säga medelåldern och om hur en oväntad händelse gör, att han uppmärksammas på att den där 50-åringen faktiskt är han själv, fastän han i tankarna fortfarande var 25 eller i alla fall 34 år.

I denna humorfyllda föreställning sätter Martin ”tummen” på saker som vi alla upplevt men inte tänkt på hur typiskt det yttrat sig: ”Om prostataundersökningar och läsglasögon.... femtioårsfester och gröna marmeladkulor... medelålders nätdejting och modern teknik” (citat ur programbladet).
Humor, värme och igenkännandet lockade fram många glada skratt bland åhörarna i den välfyllda salongen i Vittsjö Medborgarhus. Martin blandar sina egna funderingar och sin underbara syn på livet i samverkan med publiken och låter oss få höra både ståuppkomik och sånger till ackompanjemang av den supermusikaliska Arja Jantunen från Strömsnäsbruk.

RÖKE. Vart är vi på väg? Denna fråga ställde folkskollärare Lennart Andersson då tre byalag tävlande över ämnet. Årligen utkämpas en dust i frågesport mellan Röke sockengille, Hörja byalag och Västra Torup hembygdsförening. Denna gång var det hemmalaget i Röke som tog hem vinsten och fick sin matkasse med nyttigt innehåll.

Församlingshemmets aula var verkligen välbesökt vid frågeduellen.

Församlingshemmets hörsal var fullsatt med 80 besökare från flera socknars boende när Lennart Andersson introducerade kvällens tävling med sitt humoristiska sätt. Han klargjorde att tävlingen gick i samma anda som TV:s På spåret, med samma uppläggning av poängskalan med den skillnad att poängen var ett-fem efter delfrågorna.

VERUM. Under torsdagskvällen kunde de som ville komma till Verums församlingshem för att lyssna till kyrkokören, sjunga med i allsång och välja önskepsalmer

(bilden är från ett tidigare tillfälle)

Det var en varm och hjärtlig stämning, musiken stod i centrum hela kvällen till och med i Stefans Dahlströms andakt där han belyste hur helande och välgörande det är med körsång.
Utöver körsångerna fanns det också några solister ur kören och dessa sjöng såväl med som för publiken. Applåderna var många! Som alltid i Verum bjöds det på god fika i pausen och av sorlet att döma hade alla en trevlig och gemytlig stund.

• Det blev inget 50:e Vasalopp i Öppet spår för LES härom dagen. Han drabbades av sjukdom och tvingades bryta loppet i Mångsbodarna. Han mår nu bra och det är normalt leverne, berättar Britta från Korsahåla.

LES mår nu bra i hemmet vid Korsahåla.

• Stora loppets dag händer i Dalom i dag. Sannolikt finns jag på plats då loppet startar. Framför bildskärmen. Det är inte så ansträngande att följa loppet på avstånd.

• Frostiga tider väntar om Bondepraktikans siande gäller. Det var intill frostgrader ”Peders natt” den 22 februari. Då ska det bli frost i 30 dagar framöver? Bondepraktikans ”Martyrerna” börjar den 9 mars. Denna dags väder skall gälla 40 dagar framöver?

Den avbrutna Liljenqvisten på Bjäret i Verum - minnet av en olyckshändelse för 200 år sedan

För 200 år sedan - den 28 januari 1817 - dog genom en olyckshändelse i Grantorpet i Verum den ende sonen Tufve till ryttaren Pål Liljenqvist och hans hustru Bengta bosatta på Norre torp i Verums socken. Det var en sådan död som med den tidens språkbruk sägs ha inträffat av ”våda”. I dödboken står: omkom af ett sår han fick genom våda af en yngling genom ett borr på Grantorpet. Begravningen torde ha ägt rum några dagar in i februari 1817 och fyra år senare återstod av familjen endast dottern Gunnil.

Notis ur Verums församlings dödbok 1817. Pål Liljenqvists son Tufve var bror till Bjära-Olofs farmor Gunnil.

Familjen hade sedan 1805 bott på Norra torp i Verums kyrkby, dit de flyttat från Sparrarps ryttaretorp med sina två barn. Norre torp är skogshemmanet med namnet Bjäret som numera bebos av dragonen Liljenqvists dottersons sonson Nils Harald Persson, 92 år gammal. Han kallas därför av bygdens folk för ”Bjära-Nisse”. När Gunnil Pålsdotter i februari 1822 gifte sig med smålänningen Jonas Pettersson var hon den enda kvarvarande ”grenen” av de fyra medlemmarna i den Liljenqvistska familjen. Modern och fadern dog bägge 1821, hon i mars och han i oktober. Eftersom dottern sedan de övriga i familjen avlidit bar efternamnet Pålsdotter blev det ingen i hennes släkt som förde namnet Liljenqvist vidare.