Author Listing

VERUM. Stormen Gudrun, den storm eller orkan som drabbade främst Götaland och sydostligaste Svealand den 8–9 januari 2005, åstadkom enorma skador på skog. Därmed även indirekta skador på el- och telenätet, vägar, järnvägar och fastigheter. Omkring 75 miljoner m³ skog fälldes.

Bosse Nilsson, fotograf på Kristianstadsbladet, minns 2006 – för tjugo år sedan och ett år efter stormens härjningar i våra bygder – den fina gemenskapen som han hade upplevt i Verums bygdegård.

VERUM.

De första stroferna av dikten MÖGEDA FÖDOR. 

År 1988 utkom en bok med titeln ”Spögeri”. Det var en antologi med ett 30-tal dikter skrivna på vår göingska dialekt av Kurt Gunnar Olsson (1925–2018). Författaren var född i Verum och tillhörde den s.k. ”Persvensasläkten”. Dikten ”Mögeda födor” skildrade tiden när läraren Ruth Hasselgren-Nilsson (1899–1988) kom till Verum med sina nya idéer om personlig hygien.

Författaren Gunnar Olsson (1925–2018) som konfirmand

En dikt i boken tillägnades släktens ”urfader” från Brogården hemmansägaren Per Svensson (1819–1887). Han var nämndeman och fungerade som bygdens ”skrivare” med att upprätta bouppteckningar och inlagor till myndigheter.

VERUM. I våra dagar med varannan- eller var-tredjedagsutdelning av post på landsbygden kan det vara av intresse att erinra om hur en flitig och företagsam person från Verum lyckades skapa daglig postgång i sin hemort. (Den mest märkbara förändringen under maj månad 2026 har varit Postnords pilotprojekt med två fasta utdelningsdagar i veckan inom vissa områden.)

Tor Hjalmar Persson föddes 1886 på Ryssagården i Hörlinge som fjärde barnet i en syskonskara av 12 barn. År 1899, vid 13 års ålder, drabbades han av en akut sjukdom som yttrade sig i en mycket stark huvudvärk. Han blev liggande närmast okontaktbar och när han efter någon tid tillfrisknade visade det sig att han helt förlorat sin hörsel.

Tor Hj. Persson hade 1924 börjat att vara utgivare av skriften ”Dövas vän”. Det är troligt att han i början av 1920-talet kände en viss uppmuntran av att en annan Verumsyngling, Herman Andersson Malwe, hade blivit tidningsman i metropolen Hässleholm. Den hörselskadade sonen från Hörlinge var begåvad och hade ett ovanligt stort bildningsintresse. Han sägs redan som 15-åring ha börjat att sända in bidrag till tidningen Norra Skåne. Han grundade tidskriften ”Dövas vän”, som utgavs under åren 1924–1965 - de första åren från Bolberöd. Tor hade flyttat dit från Hörlinge sedan brodern Anton P. Hörlén övertagit föräldragården.

VERUM.

Carl Fredrik (Figge) Holmgren (1875–1969). Självporträtt utfört 1949.

Anledningen till att konstnären Figge Holmgren har sin grav intill västsidan av Verums kyrka är att han var sambo med Ruth Hasselgren-Nilsson i Helsingborg från sin skilsmässa 1954 och fram till sin död 1969. Figge Holmgren hade då han avled i Helsingborg nått den aktningsvärda åldern av 94 år. Ruth Hasselgren-Nilsson kom till Verums socken som nyutexaminerad lärare redan hösten 1921. Hon åtföljdes då av sin make folkskolläraren Hilding Nilsson, vilken avled 1933 blott 34 år gammal. Han fick en gravplats intill kyrkan och där vilar även hans hustru Ruth - som avled 1988 - och Figge Holmgren som var hennes sambo 1954–1969.

VERUM. Här kommer jag att citera texten och några av de fantastiska bilderna som finns om Verums naturreservat i föreningens guide till naturen. Hela guiden kan ses på. https://goingenatur.se/verum/

I texten omtalas platserna ”Kärleksdalen” och den nedgrävda hålvägen vid en plats som i min ungdom kallades ”Källarehalsen”. Där brukade vi åka skidor på vintrarna i hisnande farter.

Strandängar nedanför kyrkan

Verums naturreservat börjar vid kyrkan i Verum och följer sedan Vieån ca 1,5 km västerut. Området består dels av betade strandängar längs ån och dels av ett skogsområde längst i väster som kallas Kärleksdalen.

Om de många arterna av djur och växter som finns i naturreservatet har föreningen gjort detta urval (fetstil).

Området har stora naturvärden med utter, knipa och hårklomossa i ån. Hårklomossan är en särskild ansvarsart för Sverige då nästan halva den europeiska förekomsten finns i några få vattendrag i Sverige. Den växer bl.a. kring stenbron nere i Verum strax nedströms reservatet.

VERUM. Flygkapningen utfördes av tre fascistiska ustaše-kroater och händelsen ägde rum fredagen 15 september och lördagen 16 september 1972 på Bulltofta flygplats i Malmö. En av personerna som kom att spela en viktig roll i skeendet var född i Verum och hette Staffan Karlsson (1938–2024). Han tjänstgjorde då som flygplatschef på Bulltofta.

Staffan Karlsson, dåvarande stationschef på Bulltofta, var i händelsernas centrum under kapardramat.

Männen hotade med att de hade en bomb ombord som skulle sprängas om de inte lydde. Kaparna krävde en kursändring och 17.14 landade planet på Bulltofta flygplats, Malmö. Passagerarna och besättningsmännen hölls som gisslan och kaparna krävde att sju i Sverige fängslade kroater skulle utbytas mot gisslans frisläppande. I annat fall skulle kaparna spränga planet, sade de. De sju fångarna var dömda för mordet på den jugoslaviske ambassadören Vladimir Rolović i Sverige den 7 april 1971 och ockupationen av Jugoslaviens konsulat i Göteborg, februari 1971. Två av fångarna, Miro Barešić och Anđelko Brajković, avtjänade livstidsstraff för mord.

VERUM.

Platsen för Gretedahls färgaregård för ett 40-tal år sedan. Kvarnen på vänstra bilden brann i december 2000. Se bild nedan!

Färgaregården Gretedahl i Stavshult omkring 1900.

VERUM. På Svenska Aero-Bilder, som numera finns att hämta på Arkiv Digital, fick jag till min förvåning se en skymt av min far Birger Pettersson. Han ses, något suddigt, spana efter det flygplan som svävade runt i bygden för att fotografera bebyggelsen. Senare var det meningen att kringresande försäljare skulle ta upp beställningar på flygfoton. I detta fall blev det inte någon flygbild såld till mina föräldrar. Men bilden är intressant eftersom den visar hur bostads- och lanthandelshuset och macken med tillhörande servicehus såg ut året före nedläggningen av den butik som min familj drivit på ”Brogårdensidan” av Vieån i Verum sedan 1870-talet.

Handelsboden drevs av tre generationer, först av den ”invandrade” västgöten Johan August - i bygden kallad knallen - och därefter av sonen Viktor och sonsonen Birger. Några journalister från Kristianstadsbladet gjorde i augusti 1984 en rundresa bland nedlagda butiker på landsbygden. Min mor Margit svarade reportern Willy Alm i samband med hans besök i butiken: Fy, så konstigt det känns. Här börjar ju bli alldeles utplockat och tomt nu. Det är så vemodigt. Willy Alm inspirerades även till en vacker dikt om butiksnedläggningarna.