VERUM. Av en tillfällighet har ogifta torpardottern Bengta Jönsdotter (1868-1947) från Gubbarp i Verums socken kommit med på denna kulturhistoriska bild från 1938.

Hon var då 70 år gammal och hade nio år kvar att leva. Hennes syster Kristina Jönsdotter (1873-1949) var hustru till snickaren Janne Tuvesson i Brogården och henne minns jag som trevlig grann-gumma från min barndom.

Bengtas och Kristinas övriga syskon var mer eller mindre ”amerikaniserade”. Två av bröderna var i Amerika och en bror gifte sig med Nilla från Bjäret i Verum, vilken hade tre brorsöner i Amerika. En syster gifte sig 1906 med Per Nilsson som då återkom till Verum efter att ha vistats i Amerika sedan 1884.

Fotografen och museiamanuensen Affe Kahnberg (1911-2002) reste i slutet av 1930-talet flitigt omkring i norra Skåne för att dokumentera föremål med anknytning till folklivet i äldre tider. Han blev sedermera folkskollärare, seminarielärare och slutligen skolboksredaktör och lektor vid lärarhögskolan i Malmö.

EMMALJUNGA. ”Frivillig” karantän i hemmet kan ta på krafterna. Dagarna blir lätt väldigt lika och rutinerna är oftast desamma. För att bryta mönstret utan att riskera något, brukar vi ta bilen och göra små utflykter i närområdet. Ta med en fikakorg och få nya intryck och vyer. Häromdagen åkte vi bara några kilometer från Emmaljunga och tog en kaffepaus ute i skogen.

Obs patronhylsorna! Det har säkert kommit en älg här, men vi såg ingen!

Ett ”älgpass” för två, bara någon meter över marken, gav oss en sevärd utsikt över nejden. Uppe i luften försökte två fiskmåsar jag bort en fiskgjuse som kommit för nära måsarnas bo. Fjärilar och andra insekter tyckte om det fina vädret och myrorna på marken hade uppenbart mycket bråttom!

Vårtbitare (Tettigoniidae) är en familj i insektsordningen hopprätvingar som tillhör underordningen långhornsrätvingar. Familjen innehåller över 6 400 kända arter, varav de flesta finns i tropiska delar av världen. I Sverige finns 10 arter.

Vårtbitarna liknar gräshoppor men har betydligt längre antenner. Kroppslängden hos de svenska arterna kan variera mellan 9 och 45 millimeter. De livnär sig av blad, blommor, bark och frön. Som andra hopprätvingar har vårtbitare ofullständig metamorfos och genomgår utvecklingsstadierna ägg, nymf och imago.

Vårtbitarna har fått sitt namn genom en folklig föreställning om att de kan avlägsna vårtor genom att bita av dem. Stor vårtbitare, Decticus verrucivorus (där verrucivorus betyder "den som äter vårtor"), har en längd av 25 till 45 millimeter och fick detta namn av Carl von Linné sedan han uppmärksammat att allmogen på Gotland använde den till att ta bort vårtor med.

Sevärt i Vittsjö del 14.

VITTSJÖ. Stupade vid slaget i Vittsjö den 11 februari 1612 fick aldrig någon riktig begravning möjligen jordfästning! Kung Gustaf II Adolf var efter plundringståg i nordöstra Skåne i danska riket på väg mot Markaryd i Sverige.

Gränsen mot dåvarande Sverige var endast mil bort varför kungen och en mindre del av hären övernattade denna oerhört kalla vinternatt i Vittsjö. Då blev hären överraskad av en dansk här i det då danska landskapet.

Den överfallande danska hären kom via Pickelsjöns is mot Vittsjö kyrka där en del av svenska hären fanns. Kungen och hans här flydde norrut mot Sverige. Kanske hade en del av den danska härens soldater fattat post vid Vittsjö vång medan en del av danska hären förföljde den flyende svenska hären.

Så här tänkte sig Magnus Lindkvist att räddningen skedde. (Monter)

På Vittsjö vång östra del (S Gustaf Adolfsstenen) stod då ett förödande slag mellan de båda härarna. Kungen lyckade fly och räddades då han föll i Vieån (Gustaf Adolfsbron). De båda härarna drabbade samman på Vången. Manspillan var stor. Omkring 220 soldater stupade i slaget.

Luktviol (Viola odorata) är en art i familjen violväxt som är ursprunglig i Europa, Medelhavsområdet och på Azorerna och Madeira.

I Sverige anses den vara inhemsk på Öland och på ett par ställen i Skåne, men den har förvildats och förekommer i naturen i hela södra och mellersta Sverige. De vildväxande luktviolerna har mindre blommor och blad och svagare lukt än de odlade.

VITTSJÖ. Den 500 åriga ljuskronan med sina 16 ljus är tänd i kyrkan under gudstjänst från Julbönen till Trettonhelgen varje år sen 1987. Den gamla ljuskronan är sannolikt från 1500 talet med oregelbundet placerade ljus. Ljuskronan återfanns 1987 vid en inventering på kyrkans översta plan, ovanför altaret. Vid denna inventering hittades också munk/nunnetegel och sädesbingar.

Den 500 åriga ljuskronan.

Den 500 åriga ljuskronan var sannolikt den enda belysningen i kyrkan under flera hundra år från 1500 talet. Placeringen kan då ha varit vid altaret eller under Triumfbågen eller senare också där den stora ljuskronan nu är placerad. Där lyste den upp så gott det gick med sina talgljus. Även då var ljusarmarna klädda med grönt? pappersliknande material. Den stora ljuskronan i mässing kom på plats 1862 som ett minne 250 år efter det stora slaget år 1612. Då flyttades den gamla ljuskronan av ståltråd upp på kyrkans vindsutrymme. Där fanns den i 125 år i törnrosasömn innan den åter upptäcktes och flyttades ner till sin ursprungliga plats under Triumfbågen.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 50 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• Istäcket var tjockt och bärkraftigt även på Pickelsjöns is. MHF arrangerade då körning på halt underlag på en kurvig rundbana. Intresset var stort.

• Sten Haraldsson nyvaldes till ordförande inom GIK:s styrelse och Gottfrid Kronvall nyvaldes till ordförande i pensionärsföreningen.

• Ida Nilsson (Knude Ida) får besök av tidigare boende på orten.

• En rörelsehindrad man innebrändes vid villabrand i Lilla Frösboholma.

• I tidigare artikel omtalas bankchefen som jagade en bedragare till Markaryd där brottslingen greps av polis.

• Bosatta i Emmaljunga skall få lantbrevbäring med utgång från Vittsjö. Därmed försvann också postanstalten i Emmaljunga.

• Numismatiska föreningen hade myntauktion i Medborgarhuset. Det var åtskilliga mynt av högre valörer som bytte ägare.

VITTSJÖ. Under säsongen 2020 kommer fem spelarbyten, vid högst tre bytestillfällen, att tillåtas vid matcher i bland annat Damallsvenskan.
Som en konsekvens har man därför beslutat att fem spelare per lag får värma upp samtidigt under pågående match.

Regeländringen omfattar tävlingar som planeras avslutas under år 2020 och motiveras av de komprimerade spelscheman som sannolikt blir följden av den pågående coronapandemin och den därmed förhöjda skaderisken för spelarna.

Händelser

 

Teknikens Dag INSTÄLLD
29 aug 2020
13:00 - 17:00
Spelmansträff i Vittsjö
05 sep 2020
13:00 - 23:00
Öppet på Bjärnums Museum
06 sep 2020
14:00 - 17:00
Hembygdens Dag med spelmansmusik
13 sep 2020
13:00 - 17:00
Föredrag av Jan Ole Engkvist
04 okt 2020
14:00 - 17:00