VITTSJÖ. Den sista vargen som officiellt sköts i Vittsjö var på 1860-talet och platsen lär vara i Mörkhult. På senare tid har förlupna vargar och sådana som tagit sig ut från skyddat område funnits bland annat i Vittsjö under väldigt kort tid. Kanske på genomresa?

Vargar lär ha funnits i Vittsjö sedan flera sekler tillbaka och orsakade stor skada bland annat på tamboskap. Någon uppgift om angrepp och dödande av viltet har inte gått att få tag i. Under 1600 och 1700 talet och in på 1800 talet har vargar mer eller mindre fritt kunnat husera. Enda sättet på den tiden var att locka vargarna att falla ner i de varggropar som fanns lite här och var. Dåtidens skjutvapen var inte så tillförlitliga.

VITTSJÖ. Först var det sparbankshus, sen blev det en föregångare till medborgarhus och slutstationen blev ett församlingshem, Vittsjö församlingshem strax intill kyrkan. I byggnaden som i år har 120 år innehållsrika år bakom sig har funnits många skilda aktiviteter från sparbankslokal till lokal för utdelning av ransoneringskort till nuvarande församlingshem/samlingslokal.

Vittsjö församlingshem som utnyttjas flitigt för olika ändamål.

Sparbanken som bildades år 1867 hade ingen egen lokal med expeditionstider och ingen plats att förvara kassakistan. År 1891 kom tillfället då en tomt på 1 400 kvadratmeter befanns ledig intill kyrkan. Ägare var Elsa Andersson (Bagarmoran) som hade caférörelse i Gammelgården och hon sålde tomten för 500 kronor och byns mest anlitade snickare, Petter Stensson fick uppdraget att bygga sparbankslokalen med lägenhet till vaktmästaren. Sparbanken kunde flytta in i egen fastighet med kassavalv. Det är i år 120 år sedan.

VITTSJÖ. Någon gång i mitten av 1920-talet rensades Värsjöån helt med handkraft. Denna å har utlopp från Värsjön och mynnar slutligen ut i Åhus! Den sträcka som då rensades med primitiva redskap sträckte sig från Boalt över Hästhult och fram till Rommentorp. Med den slingrande åfåran var kanske sträckan tre kilometer som rensades helt utan maskinell hjälp med dåtidens föga ändamålsenliga spadar och skyfflar.

Den suddiga bilden visar hur utsatt maskinisten var för vind och vatten. Ingen hydraulik i spakarna. Kan det vara en stenbumling som hänger i lyften?

Då ställde alla markägare upp med sina ofta primitiva redskap och rensade så gott det lät sig göras. Då fanns det arbetskraft att tillgå och arbetsstyrkan från en dålig bild visar att tio lantbrukare ingick i laget. Förmodligen blev det en och annan kort rast men säkert ingen åtta timmars arbetsdag och säkert inte heller en timmes middagsvila!

VITTSJÖ. Efter lång tids väntan och önskemål är nu den nya askgravlunden färdig för invigning fredag den 2 november klockan 15. Redan då Södra kyrkogården vid Vittsjö kyrka planerades och invigdes 2005 fanns planer på en askgravlund. Planeringen har fortsatt och nu är anläggningen färdig för sitt ändamål med ljusbärare och belyst springvatten under dygnets mörka timmar.

Kyrkogårdsnämndens ordförande Bengt Arne Jönsson vid ingången till askgravlunden.

Den nya askgravlunden finns söder om tidigare minneslunden på Västra kyrkogården. Skillnaden mellan minneslund och askgravlund är att på minneslund gravsätts askurnan helt anonymt och inte ens anhöriga vet var urnan finns. På askgravlunden får anhöriga vara på plats när urnan gravsätts och dessutom kommer bronsplatta i storleken tolv x åtta centimeter att ange vilka som är gravsatta på denna plats.

VITTSJÖ. Traditionsenligt arrangerar Wittsjö hembygdsförening en hembygdsgudstjänst i kyrkan söndag den 28 oktober klockan 11. Vid gudstjänsten medverkar hembygdsföreningens sångare och musiken med flera sånger och hembygdspredikan hålls av Calle Präst.
Efter kyrkbesöket blir det samling i församlingshemmet med historisk berättelse om emigranter och underhållning av sångare och musiker. Anmälan om deltagarna i måltiden med ”äggakaga” måste göras till 0451 236 50 eller 270 46 senast den 26.

FN-dagen har firats sedan 1948, och påbjuds av FN:s Resolution från 31 oktober 1947. Den 6 december 1971 rekommenderades i en annan resolution att dagen skulle bli en helgdag i samtliga medlemsländer.

I Sverige är FN-dagen en temadag som firas 24 oktober till minne av att FN-stadgan trädde i kraft just den dagen. Detta efter att de fem permanenta medlemsstaterna i FN:s säkerhetsråd och en majoritet av medlemstaterna hade ratificerade FN-stadgan. Högtidsdagen instiftades för att främja syftena, målsättningarna och resultaten som FN står för internationellt.

I FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna finns bland annat att läsa;
"Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap."
"Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.
Ingen åtskillnad må vidare göras på grund av den politiska, juridiska eller internationella ställning, som intages av det land eller område, till vilket en person hör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke- självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet."

LANTBRUKET. Det gamla talesätter att ger Erik ax så ger Olof kaka är nog inte relevant i dag? Det var nog knappast att talesättet gällde längre tillbaka, i så fall skulle det vara extremt bra skördeväder. Ofta var det magert med brödfödan när brödsäden började ta slut och då blev det raska tag att skörda det som var moget och slagan kom fram på logen för att få fram bröd till de oftast barnrika familjerna.

Skäran var ett av de allra äldsta skörderedskapen, kanske ett par tusen är gammalt redskap.

 

 

 

Efter skäran kom lien. Föremålet på bilden är av senare datum utan rejäla orv.

Längre tillbaka skördades säden med skära, ett nog så påfrestande dagsverk med framåtlutad kropp från morgon till kväll. Nationell skördeteknik gjorde arbetet betydligt lättare då lie kom till användning. Då blev det betydligt mindre krävande arbetsställning fast armarna då fick göra det mesta jobbet skår efter skår där säden kom att ligga i strängar. Detta var ett manligt jobb. Sen kom kärvbindaren då strängens säd skulle buntas och bindas till kärve. Detta var oftast ett kvinnligt jobb.

VITTSJÖ. Bildsköne Bengtsson Del 1.

Detta är hämtat ur en månadstidning som hette Geyser. Artikeln är publicerad i november och decembernumret 1962.

Hanns fullständiga namn är Harald Bernhard Bengtsson och han är född sommaren 1893, på nuvarande Bertil Perssons gård i Gundrastorps by i Wittsjö socken.

Bernhards far hette Johan Bengtsson och var snickare först i Gundrastorp och sedan i Wittsjö samhälle. Han dog emellertid när Bernhard endast var 2 år gammal.
Denne Johan Bengtsson bodde till en början på faderns lantbruk i Gundrastorp, ett gammalt släkthemman. Johans fader hette Bengt Olsson och var lantbrukare. Han hade barnen, Ola, Johan, Svante, Paul, Johanna, Gunilla och Anna.
Sedan Johan Bengtsson avlidit flyttade änkan Emma Bengtsson med sina två pojkar till ett hus i närheten av Wärsjö skola. Den äldsta Bernhard var emellertid lite bångstyrig varför modern inte fick någon bukt med honom. Utan han inackorderades hos en släkting Olof Nilsson som var ägare till en av Wittsjö bys största gårdar.

Händelser

 

Gudstjänst EFS
26 jan 2020
17:00 -
Träffpunkt Linden
30 jan 2020
13:00 -
Vittsjö GIK - Limhamn
01 feb 2020
14:00 -
Årsmöte Vittsjö Hembygdsförening
04 feb 2020
18:00 - 21:00
SPF Vittsjö
07 feb 2020
14:00 -
Vittsjö GIK - Jitex BK
09 feb 2020
14:00 -
Årsmöte Emmaljunga folkets hus
09 feb 2020
16:00 -
Gudstjänst Smyrna
09 feb 2020
18:00 -
Rosengård - Vittsjö GIK
16 feb 2020
14:00 -
Gudstjänst EFS
16 feb 2020
17:00 -