VITTSJÖ. Många underjordiska jordskalv har varit kännbara i Vittsjö under flera århundraden. Numera jäser det mest Hässleholm tätort där ansvariga bedöms sitta i lekhagen med spade och grus. En gång för många år yttrade ett kommunalråd: ”Boende i Vittsjö är kända för sin upproriskhet”. Dessa uppror kan inte jämföras med jordskalv men det har skakat om. Det är förvisso sant för på den tiden kunde folk lita på kommunalråden.

Bilden visar mindre jordbävning eller större jordskalv!
Åter till jordskalv som är kända i kulturorten. Varje dag inträffar mindre jordskalv i Sverige. Det första registrerade jordskalvet inträffade den 6 (ev den 5) februari 1691. ”Det märktes en förskräcklig och här i orten en ovanlig jordbävning”. Sannolikt anges jordskalvet (jordbävningen) som ganska kraftigt. Med all säkerhet har jordskalv inträffat under tidigare år men rapporteringen och registreringen var då bristfällig.
Stjärtmesen är en tätting i familjen stjärtmesar. Den utmärks särskilt av sin långa stjärt. Stjärtmesen har vitt huvud, svart rygg och rödgråa skuldror. De undre kroppsdelarna är vitaktiga.

Kroppslängden är omkring 14 centimeter. Mer än halva längden utgörs av stjärten.
Stjärtmesen är insektsätare året runt. Den lever främst av leddjur och föredrar ägg och larver av malar och fjärilar. På hösten kan den även äta växtmaterial.
Utanför häckningssäsongen, vilken tar slut i juni-juli, formar stjärtmesen kompakta flockar på 3 till 30 fåglar, som består av familjemedlemmar (föräldrar och ungar från föregående häckningssäsong) tillsammans med de extra adulta individerna som hjälpt till att föda upp kullen. Dessa flockar är revirhävdande och försvarar reviret gentemot andra flockar.
VITTSJÖ.
Ja nu är det dags igen att starta upp för vårens vävtermin i Volles vävstuga som är placerad i gamla pelarkondiset. Vi samlas där för en gemensam planering om vad vi kan tänka oss att vi vill väva. Förslagen är många och att komma fram till något som passar alla i färg och form det är inte lätt alla gånger, men hittills har det funkat bra. Sagt och gjort, vi bestämmer oss för att vi vill väva badhanddukar i våffel mönstrat med varp av oblekt bomull med inslag av oblekt lingarn.
BJÄRNUM. Från trästolar i Bygdegården fick deltagarna i MHF träff resa till Dubai andra sidan Ekvatorn. Det var kontraster från snöiga Göinge till stekhet ökensanden. Reseledare och berättare var Hässleholmsbon Thomas Johnsson som i bygdegården tog med lyssnarna till annorlunda land.

Thomas Johnson var ledare för resa till Dubai.
Thomas Johnsson gav bild av landet som en gång var ett av de fattigaste länderna. Sedan oljefickorna upptäcktes under ökensanden har landet blivit ett av de mest rikaste och välmående länderna. I dag finns osannolika byggnader i landet där befolkningen är befriade från skattebörda. Intäkterna från oljekällorna kommer även befolkningen till del. Nackdelen i detta rika land är att varken sjukersättning eller pension kommer befolkningen till godo.
Denna artikel ingår i serien av valda glimtar baserade på underlaget till boken om emigrationen från Verums socken 1850-1925 som bygdelaget ämnar utge i början av 2018.
Sone Kjerstensson från Hästberga gifte sig i slutet av 1869 med Christina Månsdotter från Röshult i Hörja och de bosatte sig ett par år därefter på ett hemman i Tågarp, Verums socken. Fram till familjens slutliga utvandring ett par år in på 1880-talet hade makarna fått de fem barnen Amanda, Martin, Sander, Thilda och Jöns. Den sistnämnde sonen föddes i maj 1879 och fadern Sone vistades därefter i Amerika sedan 1881. När hemmanet sålts 1884 utvandrade även hustrun och alla fem barnen till USA.
![]() |
|
| Nancy Christenson i unga år |
På fotsteget sitter fr. v. Herman och |
*) Nancys kusiner, Emma Lindberg född Farstorps socken och Edvard Person född i Markaryd, socken hade anlänt till Amerika 1928.
Familjen blev nybyggare vid Heart River i Morton County i präriestaten North Dakota och redan i februari 1886 fick makarna ytterligare ett barn. Flickan döptes till Nancy och blev den som höll samman familjen efter föräldrarnas död. (Sone dog 1908 och Christina dog 1926.) Hon uppnådde den aktningsvärda åldern av 92 år och bodde kvar vid familjens farmer livet ut. Nancy Christenson var gift första gången med norrmannen Herman Apenes och andra gången med Carl Hendrickson, men fick inga barn. Nancy var en skicklig och nyskapande fotograf.
Sida 1020 av 1543