Ängen vid Tidemanstorp är nu höstad
VITTSJÖ. Trots pandemitid kunde Wittsjö Hembygdsförening hösta vid Tidemanstorp i lördags.

Efter väl förrättat värv.
Det var 11 arbetsvilliga medlemmar i föreningen som hedrade tidigare generationers verk genom ängsslåtter och hässjning. Ända sedan århundradena före vår tideräknings början och fram till 1800-talet stod och föll i stort sett hela befolkningarnas existens av det ängsbruk, som höstningen är en viktig del av. Slåttrad, och i övrigt väl skött ängsmark, är det artrikaste och arttätaste markslag vi har i landet.
Från 2016 och tills i år har tyvärr ängen vid Tidemanstorp förlorat växter som prästkrage, granspira, blodrot och pillerstarr. Det kan vara tecken på att ängens kvaliteter håller på att försämras. Röjning av intill ängen växande buskar och träd, fagning (ungefär = städning) i vitsippstid och efterbete av kreatur i augusti skulle säkert kunna hjälpa upp situationen.


dessa tider så skall man ju vistas ute och gör man det med vänner så höjs ju livskvaliteten till max. Lite lagom väder både med sol men också med vind allt för en trevlig utevistelse i trädgården. Hemma hos mig så förlorar jag striden mot sniglarna som invaderar mina blomsterrabatter, tråkigt men sant. Samtliga dahliaknölar som min man satte ner i våras verkar vara sniglarna basföda. Av alla som planterades ner är endast en uppkommen till två dm ovan jord, man blir bara så förbaskad men jag fortsätter ändå min snigeljakt skam den som ger sig.