VITTSJÖ. Ola Kämpe var den första i Vittsjö församling som blev 100 år. Nu 2021 är det 27 Vittsjöbor som blivit över 100 år och den senaste är Lars Pålsson som fyllde 100 år den 14 december 2020. Lars Pålssons moder, Olga Pålsson blev106 år och är den näst äldsta i församlingen.

Ola Kämpe på sin ålders höst.

Ola Kämpe var född i Vejshult men flyttade till Hästhult (torp 74 i Ernst Paulssons bestseller ”Torp och torpare”). I sin bostad firade han sin 100 års dag och blev högtidligen uppvaktad då han var den första som uppnådde denna ålder på 1900 talet.
Ola Kämpe städjade och byggde torpet i Hästhult omkring 1840 och beläget på Gösta Olssons nuvarande ägor. Ola Kämpe var en duglig timmerhuggare i sin krafts dagar och ända fram till 95 års ålder tillverkade han laggkärl. Det berättas att i det gamla torpet skall ha funnits ett så kallat femuddakors inskurit i en bjälke. Detta kors skulle skydda mot trollen och andra vidskepligheter som förlorade sin makt då de såg korset. Där Olas torp fanns finns nu endast ett stenrös med nummer 74.

Tibast (Daphne mezereum) är en art i familjen tibastväxter.

Tibast är en lövfällande buske som blir 1,5 meter hög. Bladen är mjuka, 3-8 centimeter långa och 1-2 centimeter breda. Den blommar tidigt på våren på bar kvist. Blommorna är rosa eller ljuslila, i sällsynta fall vita (underart alba), 10-15 millimeter i diameter och har stark, behaglig doft. Frukten är ett klarrött bär som är 7-12 millimeter i diameter.

Växten är ursprunglig i större delen av Europa och västra Asien. I Norden förekommer den sparsamt, och är i Sverige som vild fridlyst i vissa län.

Visst har det hänt en hel del under årets trettonde vecka, här följer ett litet axplock av vad som delgivits i våra media. Välkommen att påverka vårt innehåll genom att höra av dig till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

VERUM, HÖRLINGE. Våtmarken Hörlinge ängar Hörlinge ängar är en fin fågellokal som ligger intill vägen mellan Verum och Osby. Ännu har inte fågellivet riktigt kommit igång på platsen. Under tisdagen noterade jag grågäss och en hel del knipor samt även några tofsvipor. De nu fuktiga ängarna torkar ut längre fram på sommaren och då slås även stora delar av området. På platsen finns ett fint fågeltorn och det finns även ett på motsatt sida som nås från Skeingeborgssidan. Vid parkeringen passerar Vieåleden en vandringsled på 11 km som även passerar det bortre fågeltornet. Skriver vittsjobjarnum.nu

VERUM. Verumsfödda förgrundsgestalter i Bjärnums möbelindustri Bland allmogen i Verums socken finns en lång tradition med hemsnickeri som en betydelsefull binäring. 

Det finns berättelser om att bönderna regelbundet for till "slätten" för att avyttra soffor, kistor, stolar och andra slöjdalster. Före öppnandet av järnvägslinjen mellan Vittsjö och Hässleholm år 1890 hade Verum och Norra Åkarp tävlat om rangen som den främsta "möbelsnickerisocknen" i Göinge. Hörlinge snickerifabrik i Verums socken hade uppförts 1906 vid ett vattenfall i Helgeån. Fabriken flyttades till Hästveda redan 1911. Martin Nilsson från Hagnarpstorp började sin bana som möbelsnickare i denna snickerifabrik Hörlinge. Skriver vittsjobjarnum.nu

VERUM, HÖRLINGE. Hörlinge ängar är en fin fågellokal som ligger intill vägen mellan Verum och Osby.

Ännu har inte fågellivet riktigt kommit igång på platsen. Under tisdagen noterade jag grågäss och en hel del knipor samt även några tofsvipor.

De nu fuktiga ängarna torkar ut längre fram på sommaren och då slås även stora delar av området.

På platsen finns ett fint fågeltorn och det finns även ett på motsatt sida som nås från Skeingeborgssidan. Vid parkeringen passerar Vieåleden en vandringsled på 11 km som även passerar det bortre fågeltornet.

”Ja´ skider där Skaden skider”

Som liten pojke satt jag ofta och lyssnade på när gubbarna som kom på besök berättade historier. Dom var i regel goda berättare som hade en förmåga att fånga lyssnarna, även om dessa hade hört berättelserna förut.

Det hände väl att de friserade sina berättelser en aning för att göra dem mer intressanta, men sådana bagateller hängde man inte upp sig på. Lyssnarna kunder kanske själva använda sig av en del formuleringar vid ett annat tillfälle. Om dom då inledde med ”di sir ad…” (dom säger att…), hade dom på något sätt avhängt sig ansvaret för eventuell osanning eller överdrift.

Förmågan att berätta hade utvecklats under generationer och ansågs nästan som en konstart. Detta gällde givetvis manfolk, för fruntimmer kallades motsvarande beteende generellt för ”sladder”. Jag skall här försöka återberätta en episod som ”di sir” ska ha utspelat sig vid tinget i Klippan.

Karl-Fredrik, eller som det på skånska ska uttalas ”Kal-Fredrik”, var stämd till tinget. Han hade, inspirerad av destillerade drycker, vid marknaden kallat landsfiskalen för ”ett djävla svin” och dessutom förklarat att ”ja skiter i dig” när han blev beordrad att ”skingra sig”. Karl var ett populärt namn med kunglig klang så i var och varannan stuga fanns det en ”Kal”.