FARSTORP. Farstorps församling har fått en askgravlund. Tillsammans med planteringar, utrustning och liknande blir den totala kostnaden runt en miljon kronor.

Invigningen sker söndagen den 14 maj, efter högmässan i sockenkyrkan, och förrättas av kyrkoherden i Bjärnums pastorat, Mats Svensson.

Det har sedan en tid funnits önskemål om en sådan här anläggning även i Farstorp. Runt millennieskiftet skapades en minneslund - och nu är det alltså dags för en askgravlund. Båda ligger på ”nya” kyrkogården alldeles norr om allmänna vägen mellan Farstorp och Hästveda.

VITTSJÖ. SPF ordförande Birgitta Nilsson hälsade 35 medlemmar välkomna och informerade om styrelsens nya sammansättning.

Ordf. Birgitta Nilsson, V.ordf. Elna-Maria Linden, Kassör. Britt-Marie Wirell, Sekreterare. Göran Nilsson, Ledamöter. Bo Wirell, Anna P Johansson, Dorthe Grenaa.

Dagens föreläsare var Jan Ivan Månsson som kallas Jankov Månsson. Känd från Växtmästaren i Osby. Jankovs dotter Anna har i dagarna övertagit Växtmästaren fick vi veta.

Det konstaterades att våren är på gång. Med det följer plantering och odling i trädgård, på balkonger och i krukor. Vi som var där fick verkligen en inblick om vikten av vilken jord som används till olika växter, hur det ska vattnas ,närings tillförsel och hur man odlar i krukor. Träd och buskar är också viktigt att veta så att de beskärs rätt.
Tips om vårblommor som ex minipåsklilja, pärlhyacintens placering, tulpaner och så vi fick också lära oss att murgrönan kan vara giftig. Jankov hade med sig ett eminent exemplar av ett citrusträd fullt med frukter.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Efter en period med temperaturer som får tankarna till att våren redan kommit, slår vädret nu om.

Kommande vecka präglas av minusgrader både dag och natt meddelar SMHI i sin långtidsprognos. Naturligtvis är det klokt att låta granriset över köldkänsliga växter ligga kvar ett bra tag till. Stämmer prognosen så får vi även mer snö. Under tisdagen kommer våra markytor återigen att bli vackert vita, upp mot en decimeter väntas komma. Med fortsatt minusgrader kommer snön nog att ligga kvar ett tag framöver.

Korpralen som tog "kejsaren" i förvar

På volontärskolan året före vår årskull fanns en elev som kallades "Röke-Nilsson" för att skilja honom från de andra Nils-­ sönerna. Han var vicekorpral när vi ryckte in. Bland hans årskam­ rater fanns många som utnytt­jade sin grad och traditionens krav genom att hitta på dumhe­ter mot bassarna. Jag upplevde inte att "Röke" tillhörde dem. Många gånger premierades dum­heterna av befälen med bättre lämplighetsbetyg.

"Röke-Nilsson" hann göra sig känd som den som tog Hasse Alfredsson i förvar när denne spelade kejsar Napoleon. Iförd kronans långkalsonger med Gäl­livarehäng, båtmössan på tvären och med ena handen under uni­formsrocken beställde denne en Napoleonbakelse på markan. "Röke" bedömde att "beväringen hade blivit tokig" och tog kejsa­ren i förvar. Just då hade ingen något att invända mot hans age­rande. Ett tillkallat regementsdagbefäl gjorde samma bedöm­ning av soldatens psykiska tillstånd och eskorterade honom till förvaringsarrest varifrån han dock snabbt släpptes ut. I efterhand när ”beväringen” hade blivit en rikskändis som spexare fick ”Röke” bli syndabocken.

I furirskolan blev ”Röke-Nilsson” underkänd och tvingades sluta. En kort tid fick han tjänstgöra på vår skola och jag hade då tillfälle att prata med honom.

Han berättade att han aldrig haft någon trygghet under sin uppväxt. Han hade flyttats runt på ett antal olika fosterhem och skolor i Röke- och Örkelljungatrakten. Vi konstaterade också att vi varit på skollovskoloni samtidigt. När ”Röke” slutat upphörde kontakten med regementet och kamraterna i många år.

Ekorre, även känd som Röd Ekorre Ekorren är rödbrun på ovansidan men blir vintertid gråare i vissa nordliga områden helt grå, varvid pälsen kallas gråverk. Undersidan är gräddvit.

Variationer i pälsfärg gör att vissa stammar är mörkare eller gråare. Pälsen skiftas två gånger årligen. Vinterpälsen är tjockare och längre och har också markanta örontofsar vilket andra ekorrarter saknar. Ekorren skiftar till vinterpäls mellan augusti och november. Pälsen av ungdjur är svartbrun eller rödbrun.

Ekorrar lever ensamma och delar helst inte mat med andra. Utanför parningssäsongen och på vintern kan flera ekorrar dela bo för att hålla värmen.

Ekorren är ganska oskygg för människor och därför är det ett av de skogsdjur vi ser oftast. Huvudfödan är växtföda, så som barrträdsfrön och -blommor, framförallt granens hanblommor. Den äter också ekollon, nötter, tallbark, svampar, bär och bladlöss.