• På måndag 11 i 11 kommer vittsjöpågen Krister Lindkvist tillbaka från Agunnaryd för att visa filmer från gången tid. Det blir filmer som hans fader Oskar Lindkvist sparade till eftervärlden. Nostalgin börjar i församlingshemmet klockan 19 med en 50 lapp i entré.

• Kanske kommer denna bild på duken i församlingshemmet?

• Månadens sopplunch i församlingshemmet blir på torsdag kl 11.50. Då kommer Anders Thall att berätta om Damallsvenskan. ”Vi hänger med”, en kavalkad från damfotbollens början i Vittsjö.

• På kvällen kl 18 blir det färd till sockenstugan i Röke. Där kommer Sven Ingvar Bengtsson att visa bilder från resor till Ukraina samt från läget i Broby under sommaren.

• Vid denna tid nästa månad är det Advent!

• Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen godkände 1904 nya vägen mellan Snickaretorp och Vittsjö. Därmed togs den gamla vägen via Skinnkjortlaliden bort.

• År 1909 meddelades att nya skiljemynt var på gång.

VITTSJÖ. En vänskaplig komedi, med ovanstående titel, spelades på torsdagen i Vittsjö Medborgarhus.

Skådespelarna Lars Classon från Falkenberg och Ola Hedén från Floda gestaltade de två tragikomiska figurer som det hela kretsade runt.
Scenen utspelar sig på en biograf där de två personerna blir inlåsta och förväntas vara kvar där i flera dagar. Hänvisade till varandra blottas deras innersta ”helvete” upp för varandra; den hårdförde juristen och försvarsadvokaten kontra den till synes veke och oerfarne bibliotekarien.

Det handlar om Livet. ”Vi är de som vi förväntas vara”, fast ”ingen är som den verkligen är”. 

Under dygnet de två tvingas umgås avhandlas allt från Putin, Trump, Ernst Kirchsteiger till Vittsjö fotbollslag. (Vet du att Vittsjö fotbollslag har köpt en hel skog? Jo, för de behöver ”träna”! Ja, Herrlaget alltså!)

Kaffe.
Kaffe har betytt mycket för mej både positivt och negativt. För att ta det lite från början så minns jag att under världskriget hur min mor tyckte illa om cikoria en växt vars rot var kaffesurrogat den tiden.

Endast vid festliga tillfällen togs det “svartköpta” kaffet fram där den för längesedan nedlagda affären hade ett finger med i spelet.

Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar.

Boet påminner till utseendet om kråkans och kan nyttjas i flera år. Honan ruvar de 3–4 äggen under 16–20 dagar och matas under denna period av hanen.

Arten häckar allmänt i Skåne, på Öland och Gotland och dessutom på något enstaka ställe längre norrut.

Råkan påbörjar sin dagaktivitet mycket tidigt, ungefär en timme före soluppgången, och slutar mycket sent. Vid midvinter har den därmed åtta timmar till förfogande för födosök. Råkor är sällskapliga under hela året, häckar i delvis mycket stora kolonier och tillbringar natten gemensamt i sovträd. De har ett stort antal sociala beteenden.

VITTSJÖ, VERUM, BJÄRNUM. Den belgiske demografen Michel Poulin myntade begreppet ”blå zon” 2004 när han presenterade fem platser i världen där människor blir exceptionellt gamla och samtidigt är friska med låg frekvens av demenssjukdomar.100-åringarna har fördubblats
I Sverige har antalet hundraåringar mer än fördubblats från år 2000 fram till i dag. Det finns i genomsnitt 20 ”hundraplussare” per 100 000 invånare i Sverige.

I Vittsjö har 23 personer fram tills idag upplevt sin 100 årsdag och flera har även passerat 105 år.

Journalisten och författaren Henrik Ennart var nyfiken på om det kunde ­finnas en blå zon även i Sverige. Och det gör det.

– I ett sammanhållande band som sträcker sig från Öland rakt västerut över södra Småland och ned i nord­östra Skåne är andelen hundraåringar ”skyhögt”, säger Henrik Ennart som presenterar sina uppgifter i boken ”Åldrandets gåta”.

Med sina åtta hundraplussare sticker även småländska Markaryd ut rejält i statistiken, vilket ger ett jämförelsetal på 84 personer över 100 år per 100 000 invånare.
Det finns många teorier om varför, arv, miljö, gener, kost och religion.
– Det verkar finnas någonting som ­påverkar livslängden i de här regionerna. Vi kan inte säga vad det är. Det ­behöver inte vara generna. Det kan ­vara någonting i miljön, kanske vatten­kvaliteten eller livsstilen, säger demografen Örjan Hemström på Statistiska centralbyrån i boken ”Åldrandets ­gåta”.