Lördagskåseri...
Auktionsfyndet- som ingen expert kan värdera.
Vad tog det åt mej? Så framfusig hade jag aldrig varit, men jag hade inget att förlora. Satte allt på ett kort, som man brukar säga och till min stora förvåning sa hon: Vi kan ha hästen tillsammans!?
- Menar du det? Jag heter förresten Gunnar.
- Sara heter jag och samlandet är över för idag sa hon med en skön blick under en lugg av naturligt vackert hår.
För min del också. Jag har gjort mitt finaste fynd någonsin och det föll sig naturligt att lägga mina armar runt hennes kropp i en kram. Hon protesterade inte utan lät bara sitt huvud vila mot min ena axel. Vi stod där bland till synes allmän bråte och där fanns Sara som en diamant bland gråstenar. Nu åker vi nånstans och äter en bit sa vi nästan i munnen på varann.
- Jag har cyklat hit men om både jag och min cykel får åka med, så vet jag ett mysigt ställe,sa Sara