MARKARYD. Vid säsongsavslutningen i söndags i Gula Huset gästades Markaryds Föreläsningsförening av kulturforskaren Ingela Frid, Broby, som berättade och visade bilder om "Hur jul och nyår firades vid förra sekelskiftet på företrädesvis stora gårdar, slott och herresäten". Föreställningen ingick i Markaryds kommuns satsning på Kulturveckan. Ett 30-tal besökande hade infunnit sig.

Ingela Frid inledde med att hon letat fakta via källor från äldre uppteckningar och litteratur, hämtade från i första hand Folklivsarkivet i Lund men också skrifter utgivna på de skånska slotten. Hon nämnde också, att våra jultraditioner härstammar från Tyskland.

Hon berättade vidare att slakten av julgrisen normalt började i slutet av november eller i början av december, men en del slott gjorde detta redan i oktober.
Det kristna kyrkoåret inleddes första söndagen i advent, då de flesta gick i kyrkan. Märk att förr i tiden var advent en fastetid fram till jul.
December var en hektisk tid, då många sysslor skulle utföras före jul, såsom arbete med att stöpa ljus, baka, feja, lägga in fisk och ta hand om den slaktade grisen, vars kött saltades och lades i saltkar eller röktes, eftersom det inte fanns några frysar. Vid 16-tiden på julafton skulle allt arbete avslutas.
Efter fastetiden skulle man vara speciellt givmild. De flesta större gårdar hade tjänstefolk, som fick en extra tilldelning i form av gåvor. Det kunde t.ex. vara avlagda kläder.
Även statare, tiggare och fattiga fick tilldelning av gåvor. Statarfamiljer fick även extra tilldelning vid påsk och pingst.
Några dokument om julfirande från Markaryd hade Ingela Frid inte funnit, men hon visade en bild på en gatuvy från Järnvägsgatan långt tillbaka i tiden, dokumenterad av Thore Brogård i Hallaryd. De besökande hade många kommentarer till bilden.
Hon fortsatte med att nämna, att hon hittat en bild på Ingeborg Johansson, husföreståndarinna från Markaryd, född år 1898, visande en lussekatt. Annars var lucia förr inte något som firades i någon större omfattning. Lucia började först komma i ropet in på 30-talet och under 40-talet, efter att Stockholms Dagblad hade presenterat luciakandidater till stadens lucia år 1928 och skådespelerskan Solveig Hedengran valdes till lucia.
VITTSJÖ. Ja nu börjar det gå mot december och pensionärerna har varit så alerta under hela tio veckor både på sitt gym och på läsecirkeln. Antalet pensionärer skiftar ju från gång till gång men det viktigaste är ju att röra sig antingen med hela kroppen eller så med knoppen. Båda aktiviteterna är lika viktiga så länge allt funkar. Men nu är det dags att avsluta höstens aktiviteter.

Glada aktiva pensionärer.
Gympaledaren Sonja fick mottaga en fin blombukett för hennes insats under hösten och alla önskar henne välkommen åter efter nyår. Här är en del av de aktiva pensionärerna.

Del av läsecirkel pensionärer.
Några kunde inte vara med på läsecirkelns avslutning men vi hade roligt ändå med gofika. Blomster överlämnades av deltagarna till BrittMarie för hennes härliga vitsar och till Inga som hållit i det hela med hjälp av samtliga som kommit under dom tio gångerna som cirkeln har varit. Nu håller vi jul o nyår vi startar upp igen måndagen den 29 januari, samma plats och tid välkomna då.
VERUM. Ordförande Jan Jönsson välkomnar alla och speciellt PRO-kören från Tyringe. Han håller en kort information om inkomna skrivelser och att eventuella avsägelser ska meddelas valberedningen senast 30 november.

PRO-kören ledd av Karin Wrambjer på gitarr, tar sen över och bjuder oss på mycket fin och skön sång, med olika stämmor damer kontra herrar. Kända melodier med nya texter passande oss mogna pensionärer. Till minne av Lasse Berghagen sjöngs "Farväl till sommaren".
Vi blev som vanligt serverade goda mackor och kakor till kaffet av våra duktiga kaffe-tjejer. Sist dragning på lotteriet, med många fina skänkta vinster. Jan tackar alla som kommit och välkomnar till decembermötet med julsamkväm.
Mötet avslutades med nationalsången.
KRISTIANSTAD. Den mörka novemberkvällen lystes upp av en härlig föreställning på Kristianstads fina gamla teater i Tivoliparken då musikalen "My fair lady" visades en av de sista gångerna.

Åsa Sjöblom, som spelade huvudrollen som Eliza Doolittle, gjorde det med bravur! Hennes skolade sångröst framförde de klassiska sångerna så fantastiskt vackert och teaterreplikerna satt som en smäck. Hon behärskade såväl vår skånska dialekt som korrekt rikssvenska perfekt. Att använda skånska som arbetarklassens sätt att prata istället för cockney-accenten i den ursprungliga versionen på engelska kändes som ett humoristiskt inslag. I programmet som kunde inhandlas i foajén finns till och med en liten ordlista med skånska uttryck för de i publiken som inte helt känner till denna dialekt.
Den klassiska historien går ju ut på att blomsterflickan Eliza ska lära sig att tala vårdat och uppföra sig som en fin dam för att kunna få arbete i en riktig blomsteraffär. För att detta ska kunna bli verklighet ska professor Henry Higgins, spelad av Jens Olsson, lära upp den unga Eliza.
|
|
|
Detta blir dock inte helt enkelt eftersom Eliza visar sig vara en viljestark kvinna med sina egna åsikter och önskemål. Hon är absolut inte den fogliga underdåniga elev som den självsäkre och aristokratiska professorn förväntat sig.
Råka är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar. Boet påminner till utseendet om kråkans och kan nyttjas i flera år. Honan ruvar de 3–4 äggen under 16–20 dagar och matas under denna period av hanen.

Arten häckar allmänt i Skåne, på Öland och Gotland och dessutom på något enstaka ställe längre norrut.
Råkan påbörjar sin dagaktivitet mycket tidigt, ungefär en timme före soluppgången och slutar mycket sent. Vid midvinter har den därmed åtta timmar till förfogande för födosök.
Råkor är sällskapliga under hela året, häckar i delvis mycket stora kolonier och tillbringar natten gemensamt i sovträd. De har ett stort antal sociala beteenden.
Sida 324 av 1528