Ägretthäger

Ägretthäger (Ardea alba) är en fågel som tillhör familjen hägrar (Ardeidae).

Ägretthägern är en stor fågel, jämnlång med gråhägern (Ardea cinerea) med sina 85–100 cm, men smalare, mer långhalsad och med ett något mindre vingspann, 143–169 cm och en vikt på 950 gram. Den flyger långsamt med tillbakadragen hals, liksom hägrar i allmänhet. Dess fjäderdräkt är helt vit.

Hos icke-häckande fåglar är färgen på näbben gul, ibland med mörk näbbspets, det fjäderlösa hudpartiet vid näbbroten och runt ögat är olivgult och benen är svarta med bara en gulaktig ton högst upp på tibia. Iris är gul.

I häckningsdräkt ändras färgen på näbb, ben, och det fjäderlösa hudpartiet vid näbbroten och den får också förlängda bröst- och ryggfjädrar som kallas ägretter. Häckningsdräkten skiljer sig mellan de olika underarterna.

Ägretthägern söker föda i grunt vatten eller torrare områden och tar fiskar, grodor eller insekter med sin långa vassa näbb. Ofta väntar den orörlig på sitt byte eller följer det långsamt. Den är ofta lätt att få syn på.

Läs mer …

Höstens läsecirkel i PRO regi

VITTSJÖ. Som rubriken antyder så handlar denna korta artikel om en läsecirkel som precis har avslutats för i höst.

Vi brukar träffas vi tio gånger både under våren och hösten. Vi har måndagar som utgångspunkt och med start kl 14.00 och vi låter alla som vill läsa högt vara med. Andra vill lyssna och det är helt ok med det också. Vi läser en stund för att sen fika tillsammans och fortsättningen följer efter fikan.

Nyss startade vi upp med att läsa en bok som författaren Ruth Kvarnström-Jones har skrivit som heter "De fenomenala fruntimren på Grand Hotel". En härlig och spännande bok som är underhållande som beskriver kvinnornas slit, lika värde och arbete på tidigt 1900-tal och med en feministisk framtoning som håller än idag. Vi har kommit en bit men... Många sidor innehåller boken och vi fortsätter med den nästa år.

Som vanligt blir man/vi avtackad med blommor och present, naturligtvis så fikade vi tillsammans. Uppställ: alla för en bild innan vi säger hejdå till varandra. Måste bara få säga, det har varit så kul med läsning och att lyssna på vitsarna, tack. Vi ses på det nya året 2026 då alla som är intresserade av att vara med kan komma och vara med i läsecirkeln.

Vittsjö förlorade sista matchen på hemmaplan

VITTSJÖ. I en betydelselös match mot Växjö förlorade Vittsjö med 2-1.

Hemmalaget inledde starkt med flera målchanser. Efter kvarten spelad var det dock gästande Växjö som hade matchen i sin hand. Inte oväntat kom så målet genom Maja Bodin i den 26 minuten. Resten av halvleken var det mest spel på Vittsjös planhalva.

Anna Haddocks boll sitter säkert i mål

Andra halvlek inleds utan att Vittsjö gör några byten. Växjöpressen fortsätter och inte oväntat köer gästerna sin ledning genom Larkin Russell. Kvarten in genomförde hemmalaget flera byten vilket kom att förändra matchbilden totalt. Nu var det Vittsjö som pressade Växjö ordentligt. Tre minuter efter bytena sätter Anna Haddock kvitteringen till 1-2. Sedan fortsätter Vittsjö att pressa gästerna ordentligt. Vittsjö radade upp hörnor och vassa skott på mål men Växjö kom undan med ”blotta förskräckelsen” och vann matchen med 2-1.

Efterlysning

VITTSJÖ. Nedan visas ett par bilder från festivalen, som dokumenterats i Oscar Lindkvists smalfilm. En hel del Vittsjöbor - vuxna och barn - kan identifieras, trots att de åldrade filmrutorna på 3,75 x 5 mm har kvalitetsbrister. Filmsnutten på ca 6 minuter finns med i den film, som Hembygdsföreningen visade för snart 5 år sedan. Visst var det roligare/ roligt förr!

Jag efterlyser information om sammanhanget. Vem tog initiativ och vem arrangerade? Vem vill bistå med identifiering!
Bristen på självupplevt vetande aktualiserar också, att händelser i Vittsjöbygden på 40-talet, 50-talet håller på att gå förlorade. 

Har du något att berätta - om detta eller annat av allmänintresse, vänligen kontakta oss i Wittsjö Hembygdsförenings Bokkommitté! 

Låt inte bygdehistoria gå förlorad! Kontakta Krister Lindkvist 0708 356 910

Läs mer …

Malte Andersson och Edvin Fischer var ett med sin bygd

VERUM. Droskägaren Malte Andersson var född i Borlunda socken i mellersta Skåne. Han flyttade 1947 till Verums socken från Vittsjö, där har arbetat som chaufför och bilskollärare. Han hade tidigare kört mejeriets mjölkskjutsar.

Malte Andersson (1908–1974) och Edvin Fischer (1898–1979).

Malte drev därefter sin legendariska droskrörelse i Verums socken och bodde efter 1948 med sin familj i gamla skolan intill Verums kyrka. Tidigare hade skoleleverna åkt med Nils Persson (1881–1966), som alla kallade ”Per-Augas Nisse” och med Gösta Nilsson (1913–1986), som fick heta ”Bil-Gösta”.

Droskägaren Edvin Fischer föddes i Skeinge i Verums socken. Fadern var soldaten Edvard Fischer. Efter några år som bilägare och droskförare övergick han i början av 1940-talet till att vara fiskhandlare. Familjen bodde fram till 1946 på torpet Hästabacken i Horsakog och flyttade därefter till ett torp i Brogården. Efter mitten av 1960-talet noterades hans yrke som grönsakshandlare. Edvin Fischer drev många år frukt- och grönsakshandel på torgdagarna i Älmhult och Alvesta. Han var också alla år en hängiven fotbollssupporter för Verums GoIF och såg till att de flesta av hans många söner, en svärson och senare även en dotterson blev duktiga lagspelare.

Läs mer …