VÄXJÖ. Under fredagskvällen startade återigen den damallsvenska fotbollen för Vittsjö. Det var Växjö som tog emot på Visma Arena. Det blev en jämn match mellan två försvarsstarka lag där Vittsjö var närmast en seger. Marginalerna var dock inte på rätt sida denna gången.

Michelle De Jough utsågs till Vittsjös bästa spelare

Vittsjö kopplar tidigt grepp om matchen och skapar inom de tio första minuterna tre hörnor. Efter 20 minuter spelade mattas Vittsjös övertag av och matchen övergår till att bli mer jämn. Det var glest på läktarna men Vittsjös hejarklack ljöd högt i ambitionen att hjälpa sitt lag. Med halvtimmen spelad skapar även Växjö sin tredje hörna. Efter hårt skott mot mål från Ebba Hed sätter Tove Almqvist på returen bollen i nät, tyvärr vinkas målet bort för offside. Närmare mål än så blev det inte utan halvleken slutar mållös.

Jag tänker ofta på tiden innan de konstfrusna isarna var ett faktum. När bandymatcher spelades på frusna sjöar eller tjärn, en tid då holländska skrinnare blev mästare på grund av att de kunde träna på landets kanaler.

Det var på den tiden vi hade riktiga vintrar då man verkligen kunde både se och känna skillnaden mellan årstiderna.

Ingen"predikade" om att väderlekar skulle kunna ändras så att is och snö skulle bli en bristvara.

Som tur är så kan vintersportare och allmänhet njuta av både is och snö genom konst frostens uppfinningar. Jag minns även skridskorna som skruvades på de kängor vi nyttjade och hur hårt vi drog åt fästena, risken för förfrysning var uppenbar.

Minnet tar mej vidare till vår bandyboll som vi kallade "nystanet" då den var närmare vit än sin ursprungliga röda färg.

VITTSJÖ. Boende i bland annat Västanskogen har under en månad upplevt en märklig situation. Den kommunala gatubelysningen är tänd på dagen och släckt under natten?

Detta är naturligtvis ett eldorado för de ”långfingrade”, tjuvarna, som säkert har koll på rådande situation. Troligen är det många som genom åren investerat i ”automatisk” belysning, med andra ord en Ir-indikator som känner av rörelse och tänder belysningen. Att vakna av att ens belysning med känselindikator reagerar är det kanske inte många som gör. Då måste ett larm med minst ljud och uppringning vara kopplat till samma enhet.

Frågan är om kommunen kontaktat aktuella försäkringsbolag inför denna totala mörkläggning av delar av Vittsjö. Troligen har de missat detta, det är upp till den enskilde att agera.

HÄSSLEHOLM. Skrattmås (Chroicocephalus ridibundus) är en fågel som tillhör familjen måsfåglar.

Skrattmåsen har invandrat till Skandinavien under de senaste trehundra åren. I början av 1700-talet häckade inte skrattmåsen alls i Sverige. Fram till 1880-talet häckade den endast i Skåne och på Öland och Gotland. Vid Hornborgasjön och Tåkern häckade den första gången kring mitten av 1890-talet.

Idag förekommer arten över stora delar av Sverige, men glesare i Norrlands inland, och inte i fjällen.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Surströmmingspremiären infaller den tredje torsdagen i augusti. Fram till 1998 var det lagstadgat att surströmming inte fick säljas tidigare för att den saluförda fisken skulle vara tillräckligt mogen.

Har du aldrig provat att äta surströmming är det värt ett försök. Jag lärde mig äta surströmming under min tjänstgöring i Boden. Godast är surströmmingsklämma med lök, potatis och surströmming varvat. Som dryck tycker jag mjölk passar bäst. Det är mycket gott kan jag intyga.

Metoden att konservera mat genom syrning eller fermentering är tusentals år gammal och spridd över hela världen. Norge har sin rakfisk, Island sin hákarl och sydostasiatisk fisksås tillverkas även den av fermenterad fisk. I jämförelse med saltning används mindre salt, vilket tillåter enzymer i fisken att starta en jäsningsprocess. Under första halvan av 1500-talet fick surströmmingen ett kraftigt uppsving i Sverige sedan Gustav Vasa slarvat en gång för mycket med sina krediter hos Hansan i Lübeck. Handelsmännen svarade med att strypa saltleveranserna vilket ledde till saltbrist i Sverige. Sedan dess har produktionen gått upp och ned med tillgången på salt och strömming.

Strömmingen fångas tidigt på våren när den går in mot land för att lägga rom. Ett gammalt riktmärke för när det är dags att lägga ut strömmingsskötarna, de långa småmaskiga strömmingsnäten, är att björkarnas grenar börjar få musöron. Den nyfångade strömmingen sköljs, saltas och läggs i öppna kar där jäsningen börjar. Efter en jäsningsperiod förpackas den i konservburkar för efterjäsning. Om allt går väl är surströmmingen färdig den tredje torsdagen i augusti. Den dagen infaller surströmmingspremiären, som fram till 1998 var lagstadgad och fortfarande upprätthålls av tillverkarna.