Prästbondens hustru Sissa i Verum och tragisk barnadödlighet

VERUM. Alldeles vid sidan av kyrkan och mittemot gamla skolan - som nu används som församlingshem - låg ända fram till slutet av 1930-talet det s.k. annexhemmanet. 

Det var en arrendegård som ägdes av kyrkan. Gården arrenderades av en kedja av släktingar härstammande från klockaren Sören (Söffren) Mickelsön vilken dog 85 år gammal 1677 och alltså var född på 1590-talet. Den sista i släktkedjan på gården var dottern till prästbonden Per Olsson Hildur Persdotter, vilken var gift med Nils B. Persson från Magnarp. Han kallades Hacka-Nisse sedan makarna bosatt sig på Hackagården i Verums kyrkby.

Klockaren Mickelsönn var bosatt i Ristorpet – en plats som sedan dess har kallats Jainatorpet (dialektuttal för Degnetorpet eller Djäknetorpet, dvs Klockaretorpet). Att klockaren träffade Lars Wivallius framgår av denna text av Tord-Jöran Hallberg i boken ”Familjen Grip i dikt och verklighet”: I ett skriftligt vittnesmål, riktat till ”gunstige fromme juncker Wllff Griff”, skriver klockaren Söffren Michelson, att han och prästen varit på Björkeberga gård och talat med Erik Gyllenstierna alias Lars Wivallius, varefter ”hand bad præsten och mig at vij ville gaa neder i Stuen till Eder”.

Läs mer …

Loppis

EMMALJUNGA. Efter en kortare bilfärd i grannskapet har jag konstaterat att LOPPIS är det mest brukade ordet numera.

Efter månader och år av karantän grund av Corona så har undertecknad noterat ett uppdämt behov som nu visar på ett intresse större än någonsin.
Trots att loppisarna tävlat med badstränderna så verkar turister och kommuninvånare räcka till för alla.

Läs mer …

Rötmånaden är skapad av människor

Denna Rötmånad får ytterst lite utrymmen i Bondepraktika. Det är väder, natur och temperatur som gett namn till denna månad men också stjärnbilden på himlavalvet. Sägner har spätt på symtomen denna månad. Det är stjärnbilden som valt ut den 23 juli till den 23 augusti som gett namnet.

Fårets kött innehåller naturlig föda

Begreppet Rötmånad förknippas ofta med rötägg. Sådana rötägg kan finnas betydligt nära, kanske i grannskapet? Rötägg är helt enkelt personligt och kan få många versioner då någon har annorlunda eller avvikande beteende! Det är inte enbart i grannskapet som avvikande personer kan finns utan även i maktens boningar. Det finns de som gärna vill göra sin röst hörd med smil och falskhet ända tills någon upptäcker viruset. Den egentliga Rötmånaden infaller omkring 23 juli – 23 augusti men i forntiden var det stjärntecknet Lejonet som avgav de exakta dagarna.

Läs mer …

Väg 117 är en farlig väg

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Väg 117 mellan Hässleholm o Markaryd tenderar till att bli en riktigt farlig vägsträcka. Den tunga trafiken som håller drygt 80/km skall absolut inte lastas, -är inte problemet. Problemet är de ofta återkommande samma individer som inte klarar att färdas i lagstadgad hastighet i synnerhet bak en lastbil. Dessa personer skapar livsfarliga situationer

Morgon o kväll kan noteras extra många "märkliga" omkörningar, -konstigt att det inte händer fler olyckor. Detta beror säkert på att  vanliga bilister ”panikbromsar” eller på annat sätt tar hänsyn till dessa omdömeslösa de dagligen tvingas uppleva. En dag gör ”HEN” något annorlunda och då…..går det kanske helt fel.

Läs mer …

Det var i sköna Maj som Göken gol

Gök (Cuculus canorus) är en fågel som främst är känd på grund av sitt lockläte och för att den lägger sina ägg i andra fåglars bo, så kallad häckningsparasitism. 


Göken är en medelstor, slank fågel med lång rundad stjärt och spetsiga vingar. Den är mellan 32 och 36 centimeter lång. Honan är oftast något mindre än hanen. Vingspannet mellan 54 och 60 centimeter och vikten upp till 160 gram. Den påminner i flykten om en liten falk eller en sparvhök. När den sitter, ofta helt öppet på stolpar och dylikt hänger den ofta med vingarna under kroppen medan den lyfter stjärten.

Om boet, som göken valt att lägga sitt ägg i, är "öppet", dvs att värdparet är borta, passar hon på och lägger sitt ägg. Hon tar sedan bort ett av värdparets ägg och flyger därifrån. Ibland verkar gökhanen hjälpa honan vid äggläggningen genom att distrahera värdparet så de inte ska märka att honan är vid boet och lägger sitt ägg. Olika gökhonor är specialiserade att lägga ägg hos olika fågelarter. Göken måste söka reda på just den fågelarts bo som den är inriktad på. Hon måste även kolla upp att kullen är nylagd, så inte ägget kläcks för sent. Göken har också koll på andra tättingars bobyggande, så att hon kan lägga sitt eget ägg vid rätt tidpunkt. Skulle hon upptäcka en lämplig värdfamilj men där hon är för sent ute och äggen redan börjat ruvas, kan hon förstöra boet eller äggen för att tvinga värdfåglarna börja om med en ny kull.

Läs mer …