VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 40 år sen. Därmed avslutas denna ”följetong” för i år då det närmar sig nutid.

◦ Den 1 januari var folkmängden i församlingen 2 785 fördelat på 1 365 män och 1420 kvinnor.

◦ Fyra skidåkare från Grönland segrade i var sin klass vid skidkampen i Emmaljunga. Totalt var det 20 grönländare som deltog i denna kamp.

◦ Det första Kiempeloppet samlade 147 startande som passerade 15 byar inom församlingen.

◦ Keimpeloppets tätklunga kommer till Lönsholma.

◦ Det blev mest ”akvariefiskar” som drogs upp vid pimpeltävling på Vittsjöns is. Någon vecka senare fanns det 130 pimplare som kämpade om SM-plats.

Mycket förr och förra veckan

Arkimedes föddes kanske 287 f Kr i Syrakusa. Han blev allmänt känt genom sina fraser: ”Rubba inte mina cirklar” och ”Heureka” - Jag har funnit det.

Även ännu ett citat från denne kloke man är känt: ”Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden”. Även ordet ”Mäsdocka” nämndes ofta bland de kloka på den tiden. Men orten Mästocka verkar inte ha något med ovanstående att göra.

Vid en mindre utflykt i goda vänners sällskap hamnade vi på vägen mellan Knäred och Halmstad där vi nådde ”Mästocka ljunghed.

En hed som som bränns bitvis vart sjunde år för att ge betesdjuren mer att äta. Björsjön, med en utmärkt badplats, finns inom hedområdet och på andra sidan vägen en göl där tranor hördes ”trumpeta”.

Ljungheden var näst intill i full blomning, en verklig ögonfröjd. En ensam björk kändes nästan malplacerad men prydde sin plats.

VITTSJÖ. Söndagen den 23 augusti 2020 ordnade Wittsjö hembygdsförening en vandring i södra delen av byn. Ledare var Claes Ruderstam, f d mångårig ordförande i denna förening.

26 personer på behörigt coronaavstånd. Foto Crister Albinsson

26 personer mötte upp på Marknadsplatsen, där det från 1750 till 1846 ordnades marknader, och det var då endast här som man fick göra affärer. Då näringsförbudet upphörde blev hela byn från Bäckabro och hit en enda stor marknadsplats. Med tiden har intresset för marknader minskat. Så även i Vittsjö.

Platsen för fotboll på somrarna, ishockey och bandy på vintern. Foto Karin Persson

Nästa stopp var den del av Vittsjön som kallas för Viken och ligger precis 100 m ö h. På vintrarna spelades här både bandy och ishockey, t o m med belysning. På gräsmattan, berättade Claes, spelade han tillsammans med 20-30 andra pojkar nästan dagligen fotboll när han var ung. Då planen sluttade kunde det ibland allt vara en fördel! 1947 byggdes en ny fotbollsplan borta i Västanskogen.

VITTSJÖ. Jag har blivit ombedd att skriva hur jag tror att Damallsvenskan slutar. Det är ingen enkel uppgift men jag ska göra ett försök.

Anders Bystedt

Detta år är annorlunda än tidigare år. Damallsvenskan präglas av korsbandsskador och av Covid-19 restriktioner. Vittsjö GIK som knep en tredje plats i fjol är hårt drabbade av skador på flera nyckelspelare. Även andra klubbar är drabbade av skador på viktiga spelare.

Stor guldfavorit får FC Rosengård räknas till. Ett lag som kan mönstra två elvor med meriterade spelare.
Här finns världsspelare som Caroline Seger, Anna Anvegård, Jelena Cankovic. Laget har förstärkt klokt under sommaren och breddat backlinjen med Ali Riley och Katrine Veje som egentligen är mittfältare men kan precis som Sofie Svava spela i backlinjen.

Laget som hamnar på andra plats blir det enda lag som i år kan snuva FC Rosengård på SM-guldet nämligen Kopparbergs Göteborg FC. Laget som tränas av en av 1980-talets stora spelare i IFK Göteborg, Mats Gren. Laget har flera intressanta spelare och nyförvärv. Stina Blackstenius som kommer från Linköpings FC, där även Filippa Angeldal är hämtad. De tyngsta tappen är mittbacken Taylor Lech och mamma lediga Elin Rubensson.

Vallmosläktet (Papaver) är ett växtsläkte med omkring 120 arter i familjen vallmoväxter.

Vallmosläktets arter är ett-, två- eller fleråriga, frosttåliga växter som ursprungligen kommer från tempererade områden i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika. Några arter är bland de nordligaste landlevande kärlväxterna som finns.

De stora blommorna sitter längst upp på långa, håriga stjälkar. Stjälkarna kan bli 1 meter höga eller mer, såsom hos orientvallmo. Stjälkarna innehåller mjölkaktig växtsaft som kan irritera huden. Blomfärgen kan vara lila, vit, gul, orange, röd eller rosa. Kronbladen är vanligen fyra till antalet (hos vissa arter fem eller sex). De är tunna och silkespappersliknande och blommorna kan vara enkla eller fyllda. De har en pistill och många ståndare. Blomknopparna är vända nedåt, men vänder sig uppåt när de slår ut. Då ramlar även de två foderbladen av. Frukten är en kapsel som innehåller ett mycket stort antal små frön. De sprids med vinden. Vallmosläktet odlades redan 5 000 år före Kristus i Mesopotamien och de har påträffats i egyptiska gravar. I den grekiska mytologin förknippades vallmor med fruktbarhets- och skördegudinnan Demeter. Man trodde då att skörden skulle bli stor om det växte vallmor på fälten.