BOKTIPS: Trollet som ville bli människa av Thomas Berger och Ronald Heuninck

Här ett litteraturtips till alla möjliga varelser - men kanske främst till de fullvaccinerade gamlingar som är i full färd med att krama barnbarn till höger och vänster just nu.
(Läs berättelsen högt för de små – eller tyst för er själva – och glöm inte att titta på de fina bilderna.)
Bokens huvudfigur är ett litet fult troll som bär på en förunderlig hemlighet – en tyst och innerlig längtan efter att bli människa.
Fast det finns många troll i skogen och som läsare kan man ju undra om det verkligen bara är denna namnlösa lilla varelse som när en så konstig önskan – eller om alla de andra trollen i skogen egentligen stövlar omkring med samma märkliga dröm.
Hur blir man då människa?
Allt ensammare tassar det lilla trollet omkring i skogen – rör sig i det fördolda – spanar och lyssnar – växer och förändras – och närmare sig, liksom på känn, den kalla, stjärnklara morgon, då porten öppnas och det stora händer …
Detta är en bok som antagligen speglar allas vår längtan och strävan och som på något konstigt sätt fångar världen.
Finns att låna på biblioteket ….
VITTSJÖ. Som så många andra skolor/kurser har även vi i vävstugan haft vår avslutning gällande vårterminen. Många inslag har det blivit på vävstolarna under våren och ibland så blir de lite fel och då är det bara göra om och göra rätt. För visst är det en skön känsla när man kan lägga på en duk/löpare som man själv har tillverkat. O framför allt dom håller i flera generationer.

Glitter paljetter
Denna väv i vackra mjuka färger kommer att förgylla en eventuellt en handdukshängare, eller kan man väva det som en bordslöpare. Men också vävas och användas till tabletter med härliga färger med glitter paljetter i mönstret. Passar till flertalet väverskor eftersom mönster och färg inslagen kan skifta efter person, tycke och smak. Rosengång som detta solvsätt heter är mycket gångbart och passar till mycket.
SPORT Den danske landslagsstjärnan Christian Eriksen fick livräddande vård på planen sedan han kollapsat i slutet av den första halvleken i EM-mötet mellan Danmark och Finland på Parken i Köpenhamn.
Danska fotbollsförbundet skriver att Eriksen är vaken och är förd till sjukhus.
Matchen är för tillfället avbruten.
VITTSJÖ, BJÄRNUM. Ibland blir det helt fel även för de stora medierna.
Räntorna sjönk nedåt
Svenska Dagbladet
Yrkesmördare misstänkt för mord.
Metro
Styckad person kan vara dödad. Att det bara är delar av en kropp som hittats innebär att övriga kroppsdelar finns någon annanstans.
Dagens Nyheter
Folk vid vatten fiskar mest.
Göteborgs-Tidningen
Vid sjöfarten beträffar, påpekar Lars Nilsson, sakkunnig på kommunikationsdepartementet, har den fördelen framför järnvägen att den kan trafikera vattnet.
Nya Ludvika Tidning
Den illegala alkoholförsäljningen i Göteborg har löpt amok (…) få frågar efter legitimation.
Göteborgs- Posten
I beräkningen har vi utgått ifrån att ett kilo glass utan någon luft väger cirka ett kilo.
Falu-Kuriren
VERUM. På museidatabasen Carlotta kan man läsa dessa rader: Georg Fredrik Johansson (J:son) Karlin, född 23 april 1859 i Norra Åkarp i Kristianstads län, död 15 maj 1939 i Lund, var en svensk museiman och hembygdsforskare, som grundade Kulturen i Lund. Georg Karlin var son till kyrkoherden Lars Peter Johansson och Karolina Kristina Nilsson. I unga år kom han till Huaröd, där han växte upp. Han avlade studentexamen i Lund 1879. Han gifte sig 1896 med gobelängvävaren och mönsterritaren Anna Clara Maria Forsell (1869–1898) och i ett andra äktenskap 1904 med Gurli Hedvig Maria Ström.
![]() |
![]() |
Georg J:son Karlin (1859–1939)
Skaparen av ”Kulturen i Lund” Georg J:son Karlin och hans syster Goda var alltså bägge födda i Bjärnums by i Norra Åkarps socken. Georg föddes där 1859 och Goda föddes där 1856. Familjen flyttade till Brönnestads prästgård 1860. Goda blev sedermera 1878 gift med kyrkoherden Anders Hyllander i Backaryd.
Omkring mitten av 1800-talet började vice pastorn Lars P. Johansson misströsta om att någonsin kunna erövra en kyrkoherdetjänst. Han var bondson från Asmundtorp men hade trots att han mist sin far vid fjortonårsåldern lyckats studera teologi. Han blev prästvigd 1843 och avlade pastoralexamen 1849. Men vägen till att bli kyrkoherde var knagglig. Han var snart – som man på den tiden sade – konsistoriets skjutshäst. Med detta menades en prästman som ”åker på konsistoriekärran” i väntan på befordran.
Sida 636 av 1528