Minnet efter Harold riskerar förblekna

EMMALJUNGA. Endast ett ärende var aktuellt då Emmaljunga byalag hade sin månadsträff. Detta ärende var att behålla minnet av orienteringslegenden Harold Persson (-n). Många fotografier och tidningsklipp visades från bortgångne Harolds eftelämnade samlingar.

Harold som aktiv reporter.

Intresset var stort att se på bilder, om det möjligen fanns någon bekant på foton! Flera artiklar från Harolds aktiva tid som orienterare och reporter rönte också intresse. Enigheten var påfallande att något måste ske för att behålla minnet efter Harold.

Läs mer …

Bjärnums framtid kanske på spel? Dina förslag till förbättringar behövs den 5:e november på Tre Hammare

BJÄRNUM. Inom ramen för projekt Leader har Hässleholms kommun startat en förbättringsplan.

Första mötet genomfördes i förra veckan och leddes av representanter från kommunen. Tommy Nilsson och Marlene Hassel gav ”spelreglerna” och nu är det upp till boende i Bjärnum att bidra med förslag till förbättringar.

Torsten Enarsson, som är Bjärnums-bo och sammanhållande för projektet hoppas att det vid mötet nu på tisdag den 5:e november klockan 18 kommer riktigt många till Hantverkssalen vid Tre Hammare. Inte minst ungdomar vars framtid i orten kan påverkas vid mötet.

Läs mer …

Några av villolärornas anhängare i Verum emigrerade till USA

VERUM. Stationsinspektoren Helge Leopols Thorssell (1859-1945) var det första i Verums socken födda barn som föräldrarna av religiösa skäl vägrade låta prästen döpa. Om fadern Pehr Nilsson skrev en präst: Hyllande Baptis. Villomeningar.

Denne man och hans slingriga livsöde skildras i det senaste numret av släktforskarnas tidskrift ”Gydhingen” 2019 nr 2.

I kyrkoböckerna för Verums socken för åren 1856-1867 hittar man ett tiotal personer som hade bekänt sig till den tidens villoläror ”Baptismen” och ”Mormonläran” och även vägrat att låta döpa sina barn. De flesta av dessa emigrerade sedermera till Nordamerika, men några av dem lyckades prästerskapet några år senare förmå att återgå till den officiella statskyrkan kyrkan.

Det tidigaste i Verums socken födda barn som föräldrar vägrade låta döpas var Helge som föddes i Hästberga den 25 augusti 1859. För honom saknas notis i födelseboken, men han infördes i husförhörslängden på en rad under föräldrarna Pehr Nilsson och Hanna Åkesdotter med anmärkningen: Icke döpt. Hans äldre syskon Elise (1851, död 1861), Anna (1853), Johannes (1855), Nils (1856, död 1870) hade alla döpts. Helge blev en studerad karl och var järnvägstjänsteman. Han tog sig namnet Thorssell och var stationsinpektor i Alvesta 1912-1924. Han avled i Osby 1945. Sedan han vunnit inträde i Kristianstads läroverk såg de ledande personerna i staden till att den begåvade pojken återfördes till statskyrkan.

Läs mer …

Svenska pärlor

På väg till o från Campingclubens Riksträff utanför Söderköping i Östergötland har vi sett mycket fin natur på östra sidan av vårt vackra land. På vägen upp besökte vi Virserums konstgalleri, där var flera museer varav ett stort telefonmuseum som var startat av en enskild person.

Det är Sveriges största telefonmuseum, startat 2001, med telefoner ända från 1892 varav 700 mobiltelefoner från 1956 o framåt, samt 300 fasta telefoner och en del annat.

Läs mer …

Ny bygdebok från våra trakter

VIKEN. Min bok ”Sädeskärvarnas tid” handlar till stor del om livet förr i små byar i norra Skåne. Sädeskärvarna har fått bli tidsmarkering. Den här typen av böcker skrivs ofta av män som behandlar områden de bäst känner till. Här har jag lyft fram företeelser där kvinnor och barn varit involverade och i vissa fall varit ensamma utövare.

Mycket gäller generellt för norra Skåne. Exemplen kommer från olika byar och orter inom området.

Några exempel från Vittsjö, är bokens omslag med motiv från Oretorp, byggteknik från Kraxeboda och Pjäcket. Ett avsnitt berättar om hur det var att gå i skolan i Vittsjö på 1910-talet. Jag har följt några av Märta Måås-Fjetterströms vävflickor från 1910-talets vävskola i Vittsjö och sett hur de använde sina vävkunskaper som yrkeskvinnor. Den unga Sofie från Porrarp lämnade Sverige på 1880-talet. Hon återvände aldrig men från 1940-talet finns ett bevarat brev som visar något om hur hennes liv gestaltade sig i USA.

Läs mer …