EMMALJUNGA. Klockan 19 började vi fira Valborg här, 19.30 skulle fackeltåget från Emma startat, men eftersom ingen kunnat ta ansvar för eldandet, som uteblev, så vi startade lite försiktigt och undrande.

Brandvärnet med sin yngsta medhjälpare, lilla Maggie.

Men traditionen kunde hållas vid liv på grund av en fantastisk vårkväll och inte minst på grund av alla barn som deltog.

De flesta både vuxna och barn fick pröva sin tur med varierad lycka. Byalagets ordförande Egon J skötte grillen som vanligt med den äran.

Säkert hade den sköna kvällen samlat ett nittiotal firande, varav minst tjugofem var barn.

VITTSJÖ. Vårens ankomst med Maj i byn har gamla anor. Egna minnen för mer än halvt sekel sen är att upp till fyra sjungande sällskap kom inte bara för att bringa våren välkommen. Någon i sällskapet hade med sig en korg, lämplig att samla ägg i. På den tiden var det inte något överflöd på kontanter men ägg fanns det på alla lantgårdar. Dessa grupper försvann till 1982 då seden återupptogs i Vittsjö.

Hembygdssångarna hälsar våren vid Andstigen.

Under en period var det upp emot 25 sångare och musiker som gjorde sina hembesök på upp emot 20 gårdar på en kväll. Då fanns hungrig sparbössa i form av flodhäst som fylldes med prassel och mynt.
Även i år var det en grupp som gjorde några hembesök vid Andstigen innan det blev avfärd till Skansen för nästa framträdande. Sen ställdes färden till Hästhult AIK:s majbål vid klubblokalen i Hårsjö. Denna vårens hälsning har pågått sen 1973.

VERUM. Som vanligt var det väldigt många som valt att sluta upp för att fira vårens ankomst i Verum. Det blev svårt att finna parkeringsutrymme efter ett tag. På plats fanns inte bara ortens befolkning utan också väldigt många som tagit del av att just i Verum finns ”det där lilla extra” som gör kvällen minnesvärd.

Firandet inleddes med att ett drygt 300 meter långt fackeltåg som ringlade sig från Bygdegården ner till fältet vid kyrkan. Samtliga fackelbärare kastade sina facklor i den förberedda rishögen som snabbt förvandlades till en stor vacker vårbrasa.

En tillfälligt sammansatt kör under ledning av Mats Lunnergård inledde firandet med ett antal vackra vårvisor,

Välsjungande Sofia Larsson framförde mästerligt ett solo, så vackert hon sjunger. Efter alla dessa vackra toner kändes det verkligen att våren har kommit till bygden.

Kvällens gästtalare var Jan-Henrik Pettersson. Jan-Henrik är uppväxt i Verum och valde i sitt tal att knyta an till bygdens historia. Han nämnde namn som Ture Turesson, en snickare i bygden som flera bland de äldre säkert mindes. Jan-Henrik berättade att Ture även var en stor medarbetare i Verums GOIF. Just fotboll är väl ett vårtecken, menade Jan-Henrik, lukten av läder, möjligheten att följa sina favoritlag i serien som just dragit igång, då är det vår.

VITTSJÖ. Det blev ingen lång vila efter söndagens succématch mot Linköping, som hemmalaget vann med 2-0. Redan på måndagskvällen var det damallsvenska fotbollslaget igång med träningen igen.

Samtliga spelare fanns på plats på Idrottsparkens A-plan. Den fantastiska segern under söndagen var nu endast ett (glatt) minne för alla. Nu fokuserar laget stenhårt mot nästa match. Denna kommer redan på torsdag och är borta mot Växjö. En mycket svår match av flera skäl.

Vid planen fanns naturligtvis ett glatt gäng supporters som noga följde träningen. Flera av dess är mycket väl insatta i laget och några har dessutom mycket stor erfarenhet av fotboll och även i tränarrollen; -det kan bli svårt i Växjö, planen där är lite bredare än vad tjejerna är vana vid här hemma. Hoppas de noterat detta, och är förberedda på problemet. Vi har haft problem just på Myresjöhus Arena tidigare,……nämnde någon i gänget.

EMMALJUNGA. Söndagens utställning i Emmaljunga Folkets Hus handlade om dalahästar.

Den mest kända souveniren i Sverige är utan tvekan dalahästen. Från att ha varit en från början regional souvenir har dalahästen blivit en av de vanligaste nationella gåvorna vid uppvaktningar av alltifrån presidenter till rockstjärnor.

Trähästen har en lång historia som en av de käraste leksakerna över hela världen. Hästen var ju före motorismens tid det viktigaste drag-och transportmedlet i jord- och skogsbruket och hade därför en hög status i samhället. Fortfarande har trähästen hög status, speciellt bland de många samlarna.