VITTSJÖ. Många underjordiska jordskalv har varit kännbara i Vittsjö under flera århundraden. Numera jäser det mest Hässleholm tätort där ansvariga bedöms sitta i lekhagen med spade och grus. En gång för många år yttrade ett kommunalråd: ”Boende i Vittsjö är kända för sin upproriskhet”. Dessa uppror kan inte jämföras med jordskalv men det har skakat om. Det är förvisso sant för på den tiden kunde folk lita på kommunalråden.

Bilden visar mindre jordbävning eller större jordskalv!

Åter till jordskalv som är kända i kulturorten. Varje dag inträffar mindre jordskalv i Sverige. Det första registrerade jordskalvet inträffade den 6 (ev den 5) februari 1691. ”Det märktes en förskräcklig och här i orten en ovanlig jordbävning”. Sannolikt anges jordskalvet (jordbävningen) som ganska kraftigt. Med all säkerhet har jordskalv inträffat under tidigare år men rapporteringen och registreringen var då bristfällig.

VITTSJÖ. Den första telefonen kom till Vittsjö 1890 och hade då anknytning Bjärnum 14. Den första telefonstationen och telefonväxeln kom till Vittsjö 1908. Den verkliga telefonstationen kom 1918, för 100 år sen. Efter automatiseringen behövdes varken telefonister eller växel. Utvecklingen fortsätter och snart behövs varken kablar eller fiber? Troligen blir det luftförbindelser från mast till mast?

Telefonstationen som var uppförd 1918. Obs mitt på bilden suddiga telefonstolpen med många trådlinjer till stationen.

Den första telefonen i Vittsjö hade anknytning till telefonstationen i Bjärnum. Orsaken var att det behövdes teleförbindelse mellan järnvägsstationerna i Vittsjö och Bjärnum då tågen började pusta fram. Det är oklart om det var en telefonförbindelse eller telegrafförbindelse? Bjärnum hade tydligen redan en telefonväxel då järnvägsstation fick anknytning Bjärnum 14.

Resan mot Lofoten fortsätter.....

TRONDHEIM. I Trondheim letade vi camping med hjälp av gps:en men de första 2 var stängda o nästa hittade inte gps:en på grund av mycket vägarbete i stället hittade vi en ställplats vid ett hotell utmed Oslovägen, där fick vi även goda tips på var man parkerar nära Nidarosdomen.

Nidarosdomen,

100 m från ställplatsen var en rastplats med toalett som var ockuperad av utländska kvinnor (tiggare ?) som tvättade kläder men dom var trevliga och flyttade sig kvickt. Dagen efter var det kanske den renaste toalett vi någonsin sett, dom städade väl noga för att inte bli bortkörda.

Gamla bron..

I Trondheim besökte vi Nidarosdomen och gamla stan o den fina o kulturmärkta träbron vilka verkligen är sevärda.

Stjärtmesen är en tätting i familjen stjärtmesar. Den utmärks särskilt av sin långa stjärt. Stjärtmesen har vitt huvud, svart rygg och rödgråa skuldror. De undre kroppsdelarna är vitaktiga.

Kroppslängden är omkring 14 centimeter. Mer än halva längden utgörs av stjärten.
Stjärtmesen är insektsätare året runt. Den lever främst av leddjur och föredrar ägg och larver av malar och fjärilar. På hösten kan den även äta växtmaterial.

Utanför häckningssäsongen, vilken tar slut i juni-juli, formar stjärtmesen kompakta flockar på 3 till 30 fåglar, som består av familjemedlemmar (föräldrar och ungar från föregående häckningssäsong) tillsammans med de extra adulta individerna som hjälpt till att föda upp kullen. Dessa flockar är revirhävdande och försvarar reviret gentemot andra flockar.

• Den 1 mars klockan 19 blir det storslagna programmet ”Hela kyrkan sjunger” i Emmaljunga församlingshem.

• Sen är det lördag den 3:e. Då har Fornminnesföreningen i Bjärnum sin stämma i museet. Under fikarasten är utlovat underhållning.

• Å sen börjar vårkänslorna?

• Omtyckte och uppskattade skolläraren Olof Kulldorff.

• Tacksamma elever uppvaktade sin lärare Olof Kulldorff på hans födelsedag 1903. Han fick en prydlig papperskorg samt en papperskniv med ingraverat namn.

• Missväxt och andra umbärande rådde i Norrland 1903. Därför avsändes tre järnvägsvagnar med potatis, hö och halm samt 53 säckar spannmål. Tidigare hade avsänts 140 kronor till ekonomisk hjälp.