Fälthare är en art av hare som förekommer naturlig i Europa men även i västra Asien och norra Afrika. I Sverige kallades den förr även för Tyskhare till skillnad från den andra arten som kallas Skogshare eller ibland svenskhare.

Ett tydligt särdrag som skiljer fältharen från skogsharen är svansens svarta översida. Under vinterhalvåret inträder ingen eller obetydlig färgförändring. Det kan finnas vita ställen på huvudets sidor och på öronen nära huvudet. Dessutom kan stjärten vara mera gråaktig.
GUNDRASTORP. Efter hand samlades upp emot 40 intresserade på gårdsplan hos Lena och Jerry Olsson i Gundrastorp. Alla hade intresse av årets växtodling eller information om fiberband, eller båda delar! Inbjudare till träffen var LRF avdelningen samt Hushållningsgillet i orten. Vid efterföljande sittning i uppvärmda maskinhallen blev det vidare information om den aktuella fiberanslutningen.

En skara fältvandrare väntar på ”uppsittning”.
Med transportvagn åkte deltagarna ut i fält. I år hade turen rationaliserats med endast ett uppehåll i den kyliga vinden. Jerry Olsson informerade om användande av olika gödselmedel. Till största delen hade naturlig gödsel använts på den tvååriga vallen. Det blev vidare information om olika odlingsväxter som brukats. På aktuella åkern var det flera sorters gräsarter som använts. Inför kommande första skörd kommer all skörd att ensileras.
VERUM. Det finns en rik sägenflora kring namnet Kunigunda och det är en väl förborgad hemlighet hur det kom sig att hushållerskan Hanna Nilsdotter, som bodde i Mejarpstorp några år i början på 1800-talet, gav sin dotter de välklingande namnen Maria Amalia Cunigunda.
Flickan föddes i Landskrona den 27 februari 1802 och det kan knappast betvivlas att barnafadern var kaptenen och riddaren av kungliga svärdsorden Göran Adolph Rutenschöld tillhörande adliga ätten nr 328. (Ätten utgick 1973 av brist på manliga avkomlingar.)
Kunigunda var således en ”utomäktenskaplig adelsjungfru” och hon döptes den 2 mars. Dagen därefter - den 3 mars - firas det katolska helgonet Kunigundas minnesdag. Denna tysk-romerska kejsarinna dog den 3 mars 1033 och blev helgonförklarad år 1200.


Mejarpstorp/Snyrpet idag i Verumstrakten (t.v.) och som Café Verum i Hässleholmstrakten (t.h.)
Kaptenen, hushållerskan och två ”fosterbarn” lämnade snart Landskrona för att bo några år i Finja. De flyttade sedan till Snyrpet i Verums socken 1812 (se attest nederst här) och efter sex år där dog G. A. Rutenschöld. (Hans hushållerska hade 1791 fött honom sonen Carl Friedrich, vilken alltså var Kunigundas bror och i testamentet benämndes som kaptenens ”fosterson”.)
VITTSJÖ. De två nordsvenska hästarna Torp Tak och Torp Tum fixade snabbt Idrottsparkens samtliga gräsytor på måndagskvällen.

Den ordinarie klippmaskinen har havererat varför hjälp fick sättas in omgående. Då ställde VGIK ordförande, Sigvard Gustavsson upp med sina två rutinerade hingstar. De är vana vid denna typen av jobb, berättar Helena Gustavsson. Vi klipper bland annat gräs vid Hovdala och vid Bulltofta i Malmö.
VITTSJÖ. Sett till antal invånare i Vittsjö var besöksantalet i teatersalen klent. Per Palmgren inledde med att välkomna samtliga åhörare till kvällens information.

Därefter följde en tidspressad information från flera förvaltningar i kommunen.

Pernilla Rydmark gav fiberinformation till åhörarna.
Först ut var stadsbyggnadskontoret där Gertrud Richter inledde med att informera allmänt om kommunen. Hon tryckte på järnvägens betydelse för kommunen. Gertrud menade att ”spinnoffeffekter” var viktiga för kommunen. Hennes uppfattning var att ”går det bra” för Köpenhamn ”spiller” detta över på Malmö- Lund regionerna och även på Hässleholm.
Sida 1075 av 1526