VERUM. Torparen och stenhuggaren Per August Brodd som var född i Kvillinge församling i Östergötland blev 1895 på Bornholm gift med änkan Sofia Lovisa Nilsdotter från Verum. Sofia medförde då en son och en dotter från sitt första äktenskap. De sista fem åren av 1800-talet fram till mitten av 1899 var August Brodd verksam som stenhuggare på Bornholm och familjen bodde då i Allinge. Där föddes år 1896 dottern Agnes, sedermera skicklig konstväverska och år 1898 föddes sonen Ragnar, som blev snickare i Bjärnum.


(Bild till vänster) Systrarna Agnes Brodd 20 år och Hanny Brodd 16 år som elever på Vävskolan i Vittsjö ca 1917
(Bild till höger) Sofia Brodd från Lilli Zickermans film 1917
I halländska Söndrum föddes stenhuggaredottern Hanny
Sommaren år 1899 flyttade familjen till Söndrums stenhuggeri i södra Halland. Det var under vistelsen där som den yngsta dottern Hanny Ingeborg föddes. Hela familjen med Sofias två barn från första äktenskapet och de tre gemensamma barnen flyttade i slutet av 1901 därifrån tillbaka till Sofias födelsesocken Verum. De blev då bosatta på Jakobstorp i Magnarp. Äldsta dottern Agnes Brodd hade sin vävateljé där åren 1934-1954. Fadern Per Alfred avled 1933 och modern Sofia dog 1947.
Snödroppen, på latin Galanthus nivalis, är en av de bäst kända arterna i snödroppssläktet i familjen amaryllisväxter. Den är tillsammans med vintergäck en av de första blommorna som visar sig på våren.
Snödroppen blir 10–15 cm hög och blommar under perioden februari till april i den norra tempererade zonen. Den är härdig inom alla Sveriges odlingszoner. Blomman är vit med 6 kronblad. De tre yttre kronbladen är större än de tre inre. De inre har vardera en grön fläck.
VITTSJÖ. Skifte på kamrerstolen i gamla prästgården är på gång. Efter nära tio år kommer Kerstin Jönsson att sluta sin anställning som kamrer för Vittsjö och Norra Åkarp pastorat. Platsen kommer att intas av Emma Jönsson, dotter till Kerstin Jönsson. Det kan sägas vara ett generationsskifte.
Emma Jönsson är numera kamrer inom kyrkliga verksamheten.
Pastoratens nya kamrer, Emma Jönsson kommer, liksom Kerstin att ha hand om pastoratens bokföring beträffande löner och andra ekonomiska transaktionen. Inkomster och utgifter för de båda pastoraten kommer att passera kamrerens skrivbord inom datoriseringens tidevarv. Allt kommer givetvis inte att passera tekniken utan det blir även direkt ”handarbete”.
Emma kommer närmast från anställning på IKEA i Älmhult där hon sysslat med projektarbete och annan planering. Tidigare vistades Emma i USA där hon studerade bland annat ekonomi och förkovrade studierna genom anställning. De första ekonomiska lärospånen inlärdes på gymnasiet i hemorten.
VITTSJÖ, BJÄRNUM.
Som så många andra föreningar i Vittsjö med omnejd så har även en av de mer anonyma föreningarna, Vittsjö-Bjärnums Filatelistförening problem med medlemsrekryteringen och framför allt förmågan att locka till sig frimärksintresserade ungdomar.
Föreningen är en av de äldre i Vittsjö som fortfarande håller igång. Föreningen startade 1967 av ett glatt gäng unga frimärkssamlare, varav flera finns kvar som medlemmar än idag, dock betydligt till åren komna. Då hölls sammankomsterna i flera olika lokaler i både Vittsjö och Bjärnum, bl a på Trobecks hotell, Turistgården, Perssonverken i Bjärnum, Församlingshemmen i både Vittsjö och Bjärnum, Sparbanken och Unga örnars lokal i Bjärnum. Sedan många år tillbaka har föreningen sina möten stationärt på Biblioteket i Vittsjö i en ljus och fin lokal.
Då fanns det ca 50-60 medlemmar på medlemslistan, idag är det endast ca 10 st aktiva.
Hästhov, Hästhovsört, även kallad tussilago eller på latin Tussilago farfara, är en liten gul blomma. Den växer ofta vid vägkanter eller dikeskanter mycket tidigt på våren.
Tussilagon, som är en typisk vårblomma, sticker upp ur det vissnade fjolårsgräset så snart tjälen börjar släppa, är ett uppskattat vårtecken. De stora berberliknande blad som efterträder blomningen är mindre uppskattade.
Tussilagons blomning är viktig för tam-bin, den tidiga blomningen och bra pollen och nektar gör att bina får till ett drag på tussilagon.
Namnet tussilago är vanligt eftersom det vetenskapliga namnet trängt ut det äldre folkliga "hästhov". Namnet hästhov kan syfta på att växtens blad till utseendet ansetts likna spåret efter en hästhov eller vara en förvanskning av ”hosthäva". Beredningar av växten har i äldre tider använts som hostdämpande medel.
Sida 1186 av 1525