Stafettpinnen är nu i Emmaljunga

Denna gång har stafettpinnen hamnat hos Lennart Svensson som numera är pensionär och bor i Emmaljunga.

Var bor du?
Jag bor i Högholma by i Emmaljunga.

Varifrån kommer du?
Jag är uppväxt i Bröna by.

Vad gjorde du/ gör du på ditt jobb?
Jag jobbade på Emmaljunga barnvagnsfabrik och sysslade där i huvudsak med barnvagnstillverkning.

Läs mer …

Farlig genväg 1815 – om dödsorsaker i Verum för 200 år sedan

VERUM. Det har hört till lokalpressens rutiner att på årets första dagar presentera befolkningsstatistik. Detta har på en del håll omintetgjorts av sockensammanslagningar, men Verums församling har ännu lyckats bevara sina gamla gränser. Befolkningen där har sedan juni 2014 ökat från bottennoteringen 433 till nuvarande 453 invånare. Men för femton år sedan var mer än 500 personer skrivna i Verum.

Wilhelm Wahlquist (kh och prost 1836-1858) angav att folkmängden i Verums socken (mankön/qvinkön) mer än fördubblats mellan 1750 och 1845. Trots att över 300 personer därefter fram till 1880-talet emigrerade hade folkmängden då nått 1.700.

”Freden, vaccinet och potäterna” minskade dödligheten
Om vi gör en tillbakablick 200 år finner vi att det lägsta dokumenterade dödstalet mellan åren 1750 och 1900 för Verum inträffade just åren 1815 och 1816 med bara 7 och 5 dödsfall. År 1815 hade Verums socken ca 750 invånare. (Om den låga siffran - en fjärdedel av normalt - beror på att den alkoholberoende prästen slarvat med noteringarna undandrar sig nu säker bedömning.) Genomsnittet var annars under 1800-talet 24 dödsfall per år. Bortsett från 1815-1816 var det endast åren 1804 och 1824 som dödstalet var lägre än 10.

De högsta dödstalen under 1800-talet inträffade år 1865 samt åren 1830 och 1831 då många dog av nervfeber eller tyfus.

Men även olyckor vållade dödsfall med jämna mellanrum, ibland beroende på drunkningsfaran i Vieån, Helgeån och Skeingesjön.

Läs mer …

Bergfinken

Bergfinken (Fringilla montifringilla) är en liten fågel som tillhör familjen finkar.
Bergfinken liknar bofinken och skiljer sig från den främst genom sin vita bakrygg. Hannen har, på sommaren på huvudet, bakhalsen och främre delen av ryggen svarta, strupen, bröstet och skulderfjädrarna rostbula färger de övriga undre kroppsdelarna vitaktiga. Honan har huvudet och nacken ovan askgrå, strupen och bröstet rostgula med grå anstrykning. De övriga undre kroppsdelarna är ljusgrå. Både hanen och honan blir ungefär 16 cm långa och väger ungefär 25 gram.

Läs mer …

Jul i skogen

EMMALJUNGA. Inne i skogen här i Emmaljunga står Fritz bänk.
Fritz som bodde här i många år, donerade sin bänk till trötta skogsvandrare.
Varje år vid juletid brukar granen bredvid prydas av någon. Granen ger julkänsla och bänken vila för trötta fötter.
Lite av ett utflyktsmål och den som är nyfiken kan kanske se en liten tomte under en stubbe i närheten.
Den som söker (noga) kan finna.

Med glada nyårshälsningar
Johnny Karlsson i Emmaljunga.

Vår bygd är verkligen levande

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Så skriver vi nu året 2016. Ibland slås jag av hur kusligt snabbt ett år försvinner och läggs till historia. Då jag ser tillbaka på alla de händelser vi skrivit om på vittsjobjarnum.nu och på de mängder av arkiverade bilder från 2015, har det faktiskt hänt en hel del under det gångna året. En del återkommande, traditionella händelser men även glädjande nyheter.

Här vill jag i bild återge en del av det som hände i ”Vittsjö- Bjärnums- bygderna” under det nyss avslutade kalenderåret.
Samtidigt vill vi i redaktionen tacka för alla tips, bidrag och ”hejarop” som gett oss möjlighet att fortsätta skriva om vår älskade hembygd. Som Du säkert redan vet är Du varmt välkommen att komma med bidrag.
Avslutningsvis vill vi i redaktionen tacka för det gångna året och önska Dig ett riktigt Gott Nytt 2016.

Här följer ett bildkollage från 2015.

Läs mer …