Koltrasten blev Sveriges nationalfågel

I februari arrangerade Sveriges Ornitologiska Förening en omröstning för att bestämma vilken fågel som blir Sveriges nya nationalfågel. Sedan dess har svenska folket haft möjlighet att rösta på sin favorit.

Sammanlagt deltog 75 000 personer i omröstningen. Det var egentligen aldrig något snack om saken när Koltrasten utsågs till Sveriges nationalfågel och därmed försvarade sin titel som den erhöll i en omröstning i Dagens Nyheter på 60-talet. Skönsångaren vann med flest röster - långt före skatan, som kom på andra plats.

Koltrasten är allmänt erkänd som den bästa sångaren i den svenska fågelfaunan. Fågeln är väldigt populär över hela landet. Kanske särskilt populär i Skåne län och Stockholms län, där den fick flest röster vid omröstningen. Detta enligt Sveriges Ornitologiska förening.

När man hör en koltrast sitta och sjunga en gråkall februari- eller marskväll. Då händer det troligen nånting inom oss. Ett första tecken på att en lång, lång vinter är på väg mot sitt slut och koltrasten förmedlar detta med sin sång. Det känns lite löftesrikt och hoppingivande när man hör en koltrasts sång.

Läs mer …

Känn Din Bygd-utfärd till Hästhult

VITTSJÖ. I söndags arrangerade Wittsjö Hembygdsförening årets andra "Känn Din Bygd"-utfärd och denna gång stod byn Hästhult i fokus.

"Känn Din Bygd"-deltagare på Kämpavången i Hästhult.

De cirka 25 deltagarna fick vara med om en tidsresa från avlägsen forntid och ända fram till idag.

Vid första stoppet berättade Bengt Svensson om sågverket Gussiwood som grundades av familjen Svensson 1963. Bengt har varit djupt involverad i företaget ända sen starten, men numera är det sonen Christian som basar för driften. Företaget sysselsätter idag 13 personer och i stort sett dagligen kommer det långtradare och hämtar trävaror för såväl den inhemska marknaden som export.

Bengt informerade också om Hästhults AIK, som bildades 1967 och som betytt mycket för den sociala gemenskapen ute i byarna. Med lite blandade resultat har klubben haft lag i seriesystemet både i fotboll och hockeybockey. De största framgångarna har skördats i skidåkning där klubben ett år hade hela 32 åkare i Vasaloppet.

Läs mer …

50-ÅRIG SKOL- OCH KONFIRMANDTRÄFF I VITTSJÖ

VITTSJÖ. 50 år efter konfirmationen i Vittsjö kyrka samlades åter skol- och läskamraterna till träff. Detta var tredje gången som liknande samling hölls och denna gång var träffen i pensionat Furuliden. 23 kamrater kom till träffen medan elva uteblev varav två avlidna.

Initiativtagare till träffen var Ulla Wåhlin som hade hjälp av Bengt Arne Jönsson, Lisbeth Gustavsson och Bertil Jönsson.
Skolkamraterna hade Agda Svensson och Gunnar Gustavsson som lärare i Vittsjö skola. Konfirmandpräst var Sture Hallonsten. För en del av deltagarna i träffen var det inte helt klart vem som var vem efter 50 år. Beträffande elever från Emmaljunga skulle dessa få undervisning i 7:e klass i Vittsjö skola. Men några började högre undervisning i grannkommunerna och kamratskapet blev endast under läsningen till konfirmationen. Bekantskapen ökade efter hand som skilda ledtrådar fogades samman.
Nästa träff är planerad tio år framåt!

Läs mer …

Spelmansträff i Vittsjö 12 september

VITTSJÖ. På lördag är det åter dags för spelmansträffen i Vittsjö, det här året på Medborgarhuset. Anledningen till den sena flytten är ägarbyte och renovering på Wittsjöskog, så vi arrangörer är glada över att medborgarhuset var ledigt.

Spelmansträffen startades i slutet av 90-talet på Wittsjöskog. Det var Boel Bengtsson och Gunnar Olofsson med spelkamrater som drog igång det och sedan har jag (Malin) och Marie blivit engagerade i evenemanget. Under några år höll stämman till på Raka Spåret där det spelades på perrong, godsmagasin och tågvagnar. När se sistnämnda försvann flyttades stämman tillbaka till Wittsjöskog. I år blir det alltså ny lokal både för arrangörer och besökare. Vi hoppas att alla kommer att trivas lika bra på medborgarhuset.

Läs mer …

Humlor

Humlor (Bombus) är ett släkte av insekter tillhörande familjen långtungebin (Apidae) inom överfamiljenbin (Apoidea).

I Sverige finns 40 arter av humlor om man räknar in de nio arterna av snylthumlor. De vanligaste arterna i Sverige är ljus jordhumla (tidigare kallad lundhumla), hushumla, ljunghumla, ängshumla,trädgårdshumla och åkerhumla.

Humlorna är sociala bin med drottning, hane och arbetare. De sociala humlornas samhällen är vanligen ettåriga. I tropikerna kan emellertid blandade (delvis fleråriga) samhällsstrukturer förekomma. Den övervintrande, befruktade honan bygger på våren ett bo, som ofta utgörs av ett övergivet mus- eller sorkbo, men som, beroende på art, kan anläggas på många olika platser. Honan fodrar ofta boet med gräs eller mossa. I detta bygger hon en stor vaxcell, där hon lägger sina ägg tillsammans med nektarblandat pollen som föda åt larverna. Denna första generation humlor, är alla arbetare (befruktningsodugliga honor) som i fortsättningen tar hand om de ägg drottningen lägger.

Läs mer …