VITTSJÖ. VM är över och vi gratulerar såklart det svenska landslaget till den bronsmedalj som följde med hem. Stort för svensk fotboll och för första gången blir det en fin peng till förbundet från FIFA då prispengarna ökat markant.

Foto från Vittsjö GIK hemsida

Bitterljuvt för våra australienska spelare som såklart hoppats på att få ta hem nationens första VM-medalj. De kan dock glädjas åt fantastiska tittarsiffror, utsålda arenor och ett större intresse än någonsin för damfotbollen och ”våra” Matildas.

Vittsjö som samhälle har nämnts otaliga gånger i svensk som utländsk media och snacket om att Vittsjö, som liten by, kan attrahera världsstjärnor som Gorry, Polkinghorne och Grant har snurrat världen över. Vi hade ju dessutom ett antal tidigare spelare ytterligare som deltog i VM, D’ Angelo, Zadorsky och Quinn från Kanada, Ohale från Nigeria och Bott och Wilkinson från Nya Zeeland. Riktigt stort!

Så var det killen som hitta en tändsticksask med fyra stickor, han tog en och drog mot plånet och sa: den kastar jag, den funkar inte. Han tog nästa med samma resultat, den slänger jag. Inte den tredje stickan funkade. Han tog fram den fjärde, en låga slog upp. Han blåste ut den och sa, Den funkar, den spar jag.

En rödhårig norrman och Bellman träffades utanför en krog. Bellman är flintis. Den rödhårige norrmannen flinar: Var fanns du när Vår Herre skapade håret? Bellman sa:Jag kom lite sent och då fanns det bara rött hår kvar, och det ville jag inte ha.

Domaren frågade Bellman: När jobbar du egentiden? Han svarar då och då. Vad gör du då? Ett och annat. Var arbetar du? Här och där. Har du en bostad? Ibland ja….-ibland nej. Då sa domaren: Nu sätter jag dig i fängelse. När kommer jag ut? sa Bellman. Förr eller senare.

Bellman och ryssen sitter på restaurang och dricker öl. På bordet mellan dem står en vas med vackra blommor. Det var vackra tulpaner, sa ryssen. Bellman säger, -det ser du väl att det är hyacinter. Ryssen säger: Hur stavar man till det. Bellman tänker en stund. Så säger han det är nog tulpaner i alla fall.

MARKARYD. Som marknadsplats Markaryd finns det anor ända från 1500-talet, men nu var det 2023.

Många var de försäljare som förhoppningsfulla om god försäljning packat upp sina varor på marknadsborden. Utbudet var stort och varierat, från loppisvaror till gamla fina antikviteter. Många var besökarna som letade efter samlarsaker, gärna av speciellt märke och speciell signatur.

I ståndet hos Broströms från Växjö fanns Hummelfigurer från Goebbels, Lisa Larsson figurer, Gunnar Nylund och Harry Ståhlhane m.fl

Första bordet jag kom till.

Från Lindome/ Skogaby kom Ingvar Andersson med sin släpkärra full med möbler och annat som inte fick plats på bordet. Han packade upp på lördagen men var utrustad med presenningar om regnet skulle komma.

Skärfläcka (Recurvirostra avosetta) är en fågel i familjen skärfläckor inom ordningen vadarfåglar.

Den är mycket karakteristisk med sin svartvita dräkt, långa blågrå ben och likaså blågrå, tydligt uppåtsvängd näbb. Olikt de flesta andra vadare kan den simma.

De unga fåglarna har en mindre kontrastrik fjäderdräkt, med mattbrunt istället för svart och det vita finvattrat eller brunsjaskigt.

Skärfläckan häckar i södra Sverige i Halland, Skåne och Blekinge samt på Öland och Gotland. Den ses endast sällsynt norr om häckningsområdet. Fågeln flyttar från juli till början av september till övervintringsområdena i västra Frankrike, södra Portugal och sydvästra Spanien, och återkommer i slutet av mars till början av april.

VITTSJÖ. 15 personer samlades i lördags den 12 augusti på kyrkans parkering, för att följa med Claes Ruderstam på en vandring med temat Pensionaten i Vittsjö. Här i Vittsjö by fanns det bara tre bondgårdar vid mitten av 1800-talet. Samhällets förändring kom i och med att järnvägen kom till byn i september 1890. Då byggdes flera hus nere vid järnvägsstationen.

Men varför blev det så många pensionat just i Vittsjö? Jo, sjöarna, luften, skogen, den goda maten och den avstressande miljön! Luften i städerna var nämligen rökig och smutsig på grund av alla ved- och koleldade spisar och kaminer! Men det berodde nog också på de duktiga och driftiga kvinnorna, som vi ska få hör mer om senare på vandringen!

Wittsjö marknad

Vi vandrade upp till Vången. Här var det förr full aktivitet två gånger om året. Då var det nämligen marknad, även kreatursmarknad. Från 1810-talet anordnades marknaderna istället på den plats vi idag just kallar Marknadsplatsen. Sen fortsatte vi vidare ner på Vångavägen.

Gästgivarlängan

Till vänster ligger här Pensionatens vagga, nämligen gästgivarlängan, som idag är privatägd. Hit kom ett par från Helsingborg 1894 och ville äta mat. Medan den gjordes i ordning gick paret en promenad. När de ätit, frågade de om de kunde få bo här en hel vecka. Hyresgästen var redaktör och han skrev i sin tidning om denna vistelse, så detta gjorde att många hörde av sig och pensionatseran hade därmed inletts!